Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att åter göra gymnasieskolans yrkesförberedande program högskoleförberedande.
För andra året i rad sjunker antalet elever som söker till de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Minskningen beror främst på det inte längre finns specialutformade program på gymnasieskolan. Tidigare lockade de specialutformade programmen, till exempel Omvårdnads- och samhällsprogrammet, elever som var studiemotiverade och ville ha en yrkesutbildning samtidigt med högskoleförberedande studier.
Den nya gymnasiereformen stänger dörrar och placerar ungdomar i fack. Den som väljer att läsa ett yrkesförberedande program har inte längre möjlighet att direkt studera vidare på en högskola eller ett universitet. Detta sänker statusen på yrkesprogrammen och i förlängningen de yrken som dessa leder till.
Samtidigt varnar Arbetsförmedlingen för brist inom vissa yrkesområden, vilket får konsekvenser för företagande, tillväxt och upprätthållande av välfärdstjänster.
SCB:s prognos över vilka som kommer att behövas på arbetsmarknaden år 2030 visar att det kommer att finnas ett stort behov av gymnasieutbildade, främst inom vård och omsorg, men också inom industri, handel och administration, barn och fritid och transport. Bristen riskerar nu att bli än större då antalet elever på gymnasiets yrkesprogram minskar för andra året i rad.
Regeringen bör se över möjligheterna att åter göra gymnasieskolans yrkesförberedande program högskoleförberedande för att undvika återvändsgränder i ungdomars utbildningsvägar och för att se till att brister inte uppstår bland viktiga yrkesgrupper.