Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre styrning av gymnasieutbildningarna mot kommande behov av arbetskraft på arbetsmarknaden.
Den svenska arbetslösheten är hög samtidigt som många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Allt fler unga förstår att det är omöjligt att få ett jobb utan att ha minst gymnasiekompetens.
Utöver kommunerna finns det en stor mängd privata aktörer som anordnar olika gymnasieutbildningar. Det har etablerats en marknad där ungdomarna ska välja den utbildning som det tror bäst passar deras intressen och som samtidigt kan ge dem en fast anställning. Dessa utbildningar finansieras via skattemedel, men det saknas styrning av vilka utbildningar som erbjuds. Det finns inte någon koppling till vilka behov som arbetsmarknaden efterfrågar. Arbetsmarknadsutsikter efter utbildningen är inte det primära när utbildningarna marknadsförs utan eleverna lockas till utbildningarna med bärbara datorer, attraktiva utlandsresor med mera. Eftersom flera skolor erbjuder utbildningar där det saknas en efterfrågan på arbetsmarknaden så riskerar ungdomarna att utbilda sig till arbetslöshet i stället för arbete.
Alla prognoser pekar på att det kommer att saknas arbetskraft i Sverige inom vissa branscher de kommande decennierna. Därför är det viktigt att styra gymnasieutbildningen så att både ungdomar och samhället har större nytta av den. Regeringen bör se över behovet av att uppnå en bättre styrning av vilka gymnasieutbildningar som erbjuds i förhållande till den kommande efterfrågan av arbetskraft på arbetsmarknaden.