Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om demokratisk skolning och elevinflytande.
Såväl skollagstiftning som arbetsmiljölagstiftning ger elever i skolan rätt till inflytande. Ett av de två nationella målen för vår ungdomspolitik handlar om att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Med makt avses att ungdomar ska ha möjlighet att påverka samhällsutvecklingen i stort som sina egna liv och sin närmiljö. Det kan gälla såväl boendemiljö, skolmiljö som arbetsmiljö.
I läroplaner och i skollagen betonas betydelsen av att eleverna får ta ansvar och ha inflytande i skolan. För eleverna är det viktigt att konkret kunna se att deras inflytande ger resultat i frågor som rör skolvardagen. Det kan till exempel gälla arbete mot mobbning, skolans värdegrund eller hur skollokalerna ska utformas.
I Norrköping har gymnasienämnden bestämt sig för att ta emot två elevrepresentanter per termin från elevråden på de kommunala gymnasieskolorna. Eleverna sitter med i nämnden på samma villkor som de fackliga representanterna, dvs. de får yttra sig men inte delta i besluten. Dessutom finns det på dagordningen särskilda diskussionsfrågor där eleverna får möjlighet att delta. Detta har fallit mycket väl ut, och både elever och nämndledamöter är nöjda.
Det är angeläget att erfarenheterna från Norrköping, och från andra orter med aktivt elevinflytande, tas till vara och sprids till andra kommuner för att stimulera till att elever ges representation i nämnder där beslut som gäller skolan ska fattas. Eleverna ska, precis som fackliga representanter, ha rätt att närvara och att yttra sig.
Den här formen av inflytande förutsätter att gymnasieeleverna fått en god demokratisk skolning så att inflytandet upplevs som meningsfullt. I skolans läroplaner måste den praktiska demokratin få ett större utrymme så att eleverna får inblick i ett demokratiskt styrelseskick och så att de förbereds för att själva kunna utöva inflytande.