Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom lärarutbildningen markera vikten av kunskap i retorik.
Skolan innebär både möjligheter som nya utmaningar för eleven. Krävande inlärningsmoment, nya sociala situationer och tuffa prövningar utvecklar den enskilda. För vissa är dessa prövningar så tuffa att de väljer att stanna hemma. Att tala inför klassen är enligt många det värsta som finns.
Retorik är ämnet som funnits väldigt länge. Inte minst förknippas den med den klassiska bildningen symboliserad av Aten och sedan rättsstat och demokrati i Rom. Retorik har i dagens svenska samhälle inte riktigt den ställning och plats ämnet borde tillmätas.
Eleverna ska ofta hålla i presentationer men får begränsad möjlighet att träna på det. Enligt en undersökning som Utbildningsradion gjort har var femte elev skolkat för att slippa hålla en redovisning inför klassen. Ytterligare en femtedel har på allvar funderat på att skolka, enbart för att slippa stå inför sina klasskamrater och prata. Det lär även finnas en undersökning där svensken fick lista sina största rädslor. På första plats kom att tala inför publik, på andra plats kom döden. Längre ner på listan kom rädslan för att bli allvarligt sjuk.
Rädslan är befogad; talaren ställs ensam inför en stor grupp och man känner sig lätt avklädd och granskad. Ska eleverna slippa rädas publika framträdanden måste de ges möjligheten att träna på retorik. Genom att ha retorik som ett återkommande inslag på skolschemat får eleverna en naturlig relation till att stå inför klassen och tala. Men också förstå ordens valörer och vikten av ett levande och varierat språk.
Det gäller att börja i rätt ände. Med retorisk kunskap kan eleven slappna av och så småningom fokusera mer på innehållet. Detta skulle gynna eleven och klasskamraterna. Ser man på lärarutbildningen så visar det sig snabbt att väldigt få lärare utbildas i retorik. Även här börjar man i fel ände, där retoriken hamnar sist.
Genom att introducera lärare och elever till retoriken vid ett tidigt stadium kan fler bli bra talare och lyssnare. Med tanke på att närmre 400 000 grundskoleelever årligen skolkar eller funderar på att skolka finns det skäl att fundera huruvida osäkerhet kring retorik kan vara en del av problemet.