Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till studielån för personer över 54 år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffande av fribeloppet.
Kunskap och bildning är centralt och de är viktiga delar i att utveckla möjligheter för individer. Det svenska studiemedelssystemet möjliggör studier oavsett föräldrarnas inkomst. Ambitioner kan förändras och vägval ske i livet även i medelåldern. Vi förväntas arbeta allt längre, och med livserfarenhet och kunskaper kan även yrkeskarriärer förändras. Mitt i livet kan nya yrkesdrömmar ta fart och detta tillsammans med att vi idag har yrken där det är svårt att hitta utbildad arbetskraft, bör möjligheten till studier förlängas även efter det att man fyllt 54 år. Det vore en möjlighet för individer att satsa på en ny karriär likaväl som det skulle möjliggöra för arbetsgivare att hitta personer som har både adekvat utbildning och livserfarenhet som kan komma till nytta på arbetsplatsen. Dagens studiemedelssystem innebär att det inte är möjligt att söka studiemedel efter 54 år. Oavsett om man tidigare har haft lån och detta är avbetalt. En ny modell bör kunna utformas där åldersgränsen höjs från 54 år och där återbetalningstiden samt maximalt lånebelopp ses över. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Den som har beviljats studiemedel kan även arbeta i viss mån utan att studiemedlen påverkas. Det så kallade fribeloppet är idag 136 400 kronor per år. Fribeloppet ger möjligheter till förbättrad ekonomi och sänder signalen om att det lönar sig att arbeta. Med dagens ökade krav på studiepoäng för att få studiemedel är fribeloppets roll förändrad. Nu ställs det krav på studieprestationer som gör att den enskilde kan bli av med studiemedlet om poängen inte nås. Den som klarar sina poäng, och dessutom kan arbeta för att förbättra sin ekonomi, bör inte straffas genom sänkta studiemedel för att inkomsten blivit för hög. Fribeloppet behöver ses över i syfte att ta bort straffeffekten, det vill säga att den studerande har tjänat mer än vad fribeloppet avser. Fribeloppet bör i ett första steg höjas för att på lång sikt avskaffas. Detta bör ges regeringen till känna.