Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gymnasieskolan.
En av de stora förändringarna i den nya gymnasieskolan är att inte alla gymnasieprogram längre är högskoleförberedande. Det leder till att valet av gymnasium kommer att bli mycket viktigt, särskilt med tanke på att regeringen tidigare kraftigt har minskat antalet platser i komvux.
De som väljer att söka till ett yrkesprogram ska vara godkända i åtta ämnen och sökande till ett högskoleförberedande program ska vara godkända i tolv ämnen. Detta innebär att en elev måste veta redan i årskurs sex om han eller hon kommer att söka till ett högskoleförberedande program, eftersom det då krävs att man väljer rätt antal språk för årskurs sju.
Den nya gymnasieskolan innebär också att de som väljer ett yrkesprogram inte automatiskt får möjligheten att läsa in en grundläggande behörighet till högskolan. Tillval av fler ämnen innebär att man måste använda alla timmarna från det fria valet. Kommuner måste också skjuta till ytterligare platser, då inga statliga medel finns för detta. För en elev som går ett yrkesprogram innebär tillval dessutom en större arbetsbörda i timmar räknat än för elever på ett högskoleförberedande program. Den grundläggande högskolebehörigheten handlar inte enbart om möjligheten att söka till högskolan, utan den är minst lika viktig om man ska söka till kvalificerade yrkesutbildningar och kunna fungera som medborgare i vårt alltmera komplicerade samhälle. Därför ska alla gymnasieprogram ge grundläggande behörighet till högskolan. Det är nödvändigt eftersom dagens moderna arbetsliv, och möjligheten att utvecklas inom sitt arbete eller starta eget, kräver goda kunskaper i bl.a. svenska och engelska.
Det är inte rimligt att man som femtonåring ska behöva välja hela sin framtid. Det måste även i framtiden finnas praktiska och teoretiska program, då det alltid kommer att finnas elever som inte väljer att gå vidare till högskolan. Men, alla ska ha möjlighet att gå vidare till högskolan om man väljer att studera vidare senare i livet. Därför ska alla gymnasieprogram även fortsatt ge grundläggande behörighet till högskolan, och alla gymnasieprogram ska leda fram till en gemensam gymnasieexamen.
Även den som har tänkt studera vid högskola ska ha möjlighet att börja jobba direkt efter gymnasiet. Därför bör en arbetsförberedande utbildning med arbetsrätt ingå i den obligatoriska gymnasieutbildningen.
Elevdemokratin och elevinflytandet är en viktig del av gymnasieskolan och elevernas möjlighet att påverka undervisningen och arbetsmiljön. Här ingår bl.a. elevers rätt att utvärdera lärare. Det ska även finnas möjlighet att ha elevmajoritet i de lokala skolstyrelserna.
I framtidens gymnasieskola är jämställdhetsperspektivet viktigt och målet måste vara att utbildningarna blir mer jämställda. Därför bör studie- och yrkesvägledare både på högstadiet och i gymnasiet utbildas så att de bättre kan uppmuntra eleverna till programval som bryter genusnormer.