Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om anläggningsarbetares möjligheter på arbetsmarknaden som en följd av de tolkningar som görs av Gy 2011.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av körkortsbehörighet BCE i anläggningsbranschen och behoven av att ändra i Gy 2011 för att ge anställningsbarhet.
En av de bärande idéerna med Gy 2011 har sagts vara att i så hög grad som möjligt tillgodose de krav och behov som näringslivet har för att kunna utvecklas i sina olika yrkesgrenar. Men faktum är att den nya gymnasieskolan gör eleverna sämre förberedda och minskar deras anställningsbarhet.
Tidigare hade elever vid Bygg- och anläggningsprogrammets inriktning för anläggningsfordon yrkeskompetensbevis för minst två olika anläggningsmaskiner samt körkort för bil, lastbil samt tungt släp med sig i bagaget efter utfört gymnasieprogram.
Körkortsbehörigheten uppnåddes genom obligatoriska inriktningskurser, med slutprov hos Trafikverket. Det gjorde dessa elever mycket eftertraktade på arbetsmarknaden.
De konsekvenser som följer av Gy 2011 innebär att Skolverket och Transportstyrelsen gör olika tolkningar av gällande lagstiftning.
Gy 2011 innebär i praktiken att möjligheten till körkort utgår men eleverna ska fortfarande lära sig att framföra tunga anläggningsmaskiner i reell trafikmiljö. Detta gör att en rad tveksamheter uppstår förutom den sänkta kvalitén på utbildningen.
Det uppkommer rena säkerhetsrisker för både elever och lärare eftersom hjullastare inte har säkerställd och trafikgodkänd lösning för medpassagerare, instruktör, vilket gör utbildningsmomentet olagligt.
I tidigare utbildningsmateriel har det angivits som en säkerhetsrisk att låta eleverna få sina första erfarenheter från att framföra tunga fordon i stadstrafik i en anläggningsmaskin.
Branschföreträdare och utbildare anser det betydligt bättre att lära sig samspelet i stadstrafik i en personbil för att senare gå över i lastbil innan man lär sig hantera tunga anläggningsmaskiner i stadstrafik.
Det allra flesta av de gymnasieskolor som bedriver utbildning av anläggningsfordon ligger i tätorternas ytterområden, vilket förmodligen kommer att tvinga skolorna till långa och kostsamma transporter av hjullastare för att utbilda i stadsmiljö. Det tydligaste argumentet för att anläggningselever ska utbildas med körkort är att de allra flesta hjullastare är 50- registrerade, vilket innebär att maskinföraren måste ha B-körkort för att över huvudtaget få framföra maskinerna på väg.
Elever som inte har B-körkort är alltså inte utbildade för arbete i branschen och har betydligt sämre anställningsbarhet. Det är viktigt att faktiskt känna till arbetsmarknadens villkor, i storstadsmiljö kan trafikmiljön kräva att maskiner körs på trailer till arbetsställetmaskinförarna möter sedan upp och arbetar sedan ofta inom inhägnat område.
I övriga landet är det faktiska förhållandet så att maskinförarna själva transporterar arbetsmaskinen till arbetsstället och sedan tillbaka till uppställningsplatsen. För dessa transporter krävs oftast CE-behörighet.
Dagens arbetsmarknad kräver allt högre flexibilitet. Det är snarare regel än undantag att en grävmaskinist själv måste kunna flytta sitt fordon, vilket i de flesta fall kräver minst C-behörighet. Viktigt att notera är att dumper, som enligt Gy 2011 räknas till anläggningsmaskinerna, kräver C-behörighet på allmän väg och detta gör att en dumperförare utan C-behörighet inte blir anställningsbar.
GY 11 har blundat och styrt över körkortsutbildningarna till fordonstransportprogram och inte tagit hänsyn till anläggningsbranschens krav.
Vi vill ha en gymnasieskola som ger hög anställningsbarhet, och därför måste blivande maskinförare få möjlighet att ta det körkort och yrkeskompetensbevis som krävs för att köra och flytta de anläggningsmaskiner man jobbar med i alla trafikmiljöer.