Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lärarlegitimation för samtliga eller inga lärare och pedagoger.
Genomförandet av lärarlegitimation kan knappast beskrivas som annat än ett misslyckande. Efter genomgången och godkänd utbildning och praktik ska ytterligare handledd praktik göras innan legitimation utfärdas. En legitimation som ansvarig myndighet rent tidsmässigt inte klarar av att utfärda, där myndighetshandläggningen delegerats till bemanningsföretag och där lärare med många år i tjänsten inte systematiskt erbjuds validering utan ska sätta sig på skolbänken och fakturan skickas till kommunen.
När beslutet om lärarlegitimation ändå är fattat borde det gälla samtliga läraryrken. Men regeringen betraktar uppenbarligen inte musiklärare, kulturskolelärare, yrkeslärare, modersmålslärare och fritidspedagoger som ”riktiga” lärare utan som ett slags B-lag där yrkeskunskap och kompetens inte behöver bekräftas i en legitimation.
Det krävs många olika insatser för att höja lärarnas status, för att attrahera till yrket och för att på sikt lyfta den svenska skolan. Lärarelegitimation för alla eller ingen är en viktig del.