Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regeringens skrivelse angående Riksrevisionens rapport om tillstånd för skolhuvudmän och åtgärder som därmed bör vidtas för att kommunerna ska erbjuda Skolinspektionen nödvändig information.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regeringens skrivelse angående Riksrevisionens rapport om tillstånd för skolhuvudmän och åtgärder som därmed bör vidtas för att lagen om negativa effekter för elever eller det allmänna skolväsendet ska kunna efterföljas av Skolinspektionen.
Regeringen har i sin skrivelse svarat på Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän. En del svar regeringen ger i sin skrivelse äger relevans medan annan kritik från Riksrevisionen får anses befogad.
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport och efter kontakter med Skolinspektionen att denna myndighet inte får in all nödvändig information från kommunerna vad gäller statistik och beräknat elevunderlag. Därmed försvåras Skolinspektionens avgörande, och bedömningsgrunden för ett beslut angående negativa effekter för elever eller det allmänna skolväsendet försvagas. Regeringen bör ålägga kommunerna enligt lag att erbjuda Skolinspektionen de uppgifter rörande elevunderlag och viss annan statistik som Skolinspektionen behöver för sina beslut angående tillstånd för enskilda som vill etablera sig som skolhuvudmän.
En annan punkt där regelverket bör stramas upp vad gäller negativa effekter för elever och det allmänna skolväsendet är den situation Riksrevisionen beskriver när flera likartade ansökningar anländer till Skolinspektionen från samma kommun och där elevunderlaget bara beräknas räcka för en skola. Om alla ansökningar då bedöms var för sig kunna godkännas, men det är uppenbart att om samtliga ansökningar godkänns så går det inte ihop, kommer elevunderlaget långsiktigt inte att kunna räcka till, med klart negativa följder för elever och det allmänna skolväsendet som följd.
Skolinspektionen menar i dag att de i detta läge är tvingade att godkänna samtliga ansökningar, trots det uppenbara att en situation där påtagligt negativa effekter för elever och det allmänna skolväsendet kommer att uppstå. Ett scenario enligt detta kan inte vara lagstiftarens intention, och åtgärder för att förhindra situationer liknande denna bör vidtagas. Vi vill att lagen ändras så att Skolinspektionen i detta läge får mandat att välja det mest seriösa alternativet eller den ansökan som erbjuder en alternativ och efterfrågad pedagogik.