Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka andelen kvinnor i svenska fredsbevarande insatser i Afghanistan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka stödet till Svenska Afghanistankommittén om organisationen efterfrågar det.
Sveriges militära insats i Afghanistan skall vara avslutad 2014. Effekterna av detta mycket omdebatterade åtagande är svårbedömbart, men ur en rent militär synpunkt ses det som framgångsrikt och det inte endast av svenska bedömare. Våra soldater har gjort och gör en professionell och, i den mån det alls är möjligt i krig, anständig insats. Däremot är och förblir det ett drastiskt avsteg från vårt lands tidigare (efter 1809) position som främst en fredsbevarande nation. Krigföring under Natokommando signerar denna förändring.
Gjort kan inte göras ogjort men vi måste nu omgående börja restaurera vår fredsbevarande tradition. Vi föreslår två vägar.
Den ena är att i utbildning i och uttagning till fredsbevarande insatser som fredsmäklare eller fredsbevarande trupp under FN-flagg sträva efter ett ökat deltagande av kvinnor. Inte minst i vårt land men även generellt i världen är det kvinnorna som varit pådrivande för fredliga lösningar i oroshärdar. Likaväl som i andra politiska sammanhang skall vi försöka få ett minst femtioprocentigt deltagande av kvinnor i sådana aktioner. Hittills i de fredsbevarande styrkor som Sverige deltagit och deltar (Cypern) i har kvinnoinslaget varit lågt. Det måste vi försöka ändra på genom att dimensionera och arrangera insatserna så att kvinnor, inklusive mödrar, lättare kan åta sig sådana uppgifter, vilket i det senare fallet exempelvis skulle kunna innebära att barntillsynen i hemlandet underlättades med hjälp av allmänna medel.
Den andra vägen är, i fallet Afghanistan, att ytterligare stöd ges till Svenska Afghanistankommittén i den mån sådant efterfrågas. Organisationen, vilken funnits i landet nästan lika länge som kriget pågått, har alltid hållit armlängds avstånd från det militära och uteslutande satsat på utbildning och sjuk- och mödravård. Inget annat land har en fristående organisation som verkat i Afghanistan så länge och efter dessa rent fredliga principer. Den goodwill som man byggt upp hos både allmänhet och styrande på olika nivåer är enastående och måste vårdas även till priset av kraftigt ökande anslag om sådant skulle efterfrågas av organisationen. Det senare är viktigt eftersom anslag som inte är planerade eller finns behov för snarast ger negativa effekter. En blomma kan lika gärna vattnas till döds som att vissna av torka.