Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett framtida svenskt Natomedlemskap.
Senaste året har rapporter om att Ryssland rustar sitt försvar duggat tätt. Den ryska kapaciteten ökar i vårt närområde samtidigt som USA:s militära förmåga reduceras i Europa. Parallellt försämras även förutsättningar för EU-ländernas egna försvar då den ekonomiska krisen lett många länder till att minska sina försvarsanslag. Detta medför konsekvenser för Sveriges säkerhet och förutsättningar för internationell samverkan.
En framgångsrik fredsfrämjande insats i dagens konfliktområden samt i en alltmer komplicerad och intensiv säkerhetspolitisk värld kräver nära samverkan mellan flera länder, vilket fordrar tydligt ledarskap och en förmåga att kunna hantera stora insatser över längre tid. Nato förblir alltjämt den organisation som anses mest lämpad för detta ändamål, då den besitter nödvändig erfarenhet, kompetens och kapacitet.
Sedan kalla krigets slut har Nato både utvecklats och utvidgats och är idag en ledande krishanteringsorganisation. Tre fjärdedelar av EU:s medlemsländer är också medlemmar av Nato och 95 procent av alla EU-medborgare bor i länder som ingår i försvarsalliansen. Vidare står Nato för närmare 70 procent av världens totala försvarsutgifter. Många av FN:s säkerhetsråd sanktionerade fredsfrämjande insatser leds idag av Nato där Sverige deltar i både övningar och insatser. När vi samarbetar inom EU blir Nato en försvarspolitiskt viktig del att lägga till eftersom det är där Europas militära försvar utformas. För våra svenska styrkor i Natoledda insatser är det avgörande att man får nödvändig erfarenhet och kunskap om Natos arbetsmetodik och ledningssätt men även logistik och interna procedurer. Med direkta möjligheter till högre samövning och samverkan, på såväl politisk som militärtaktisk nivå, blir förutsättningarna för framgång vid såväl insatser som vid försvaret av Sverige större.
Kärnan i Nato är artikel 5 som säkerställer ömsesidiga försvarsförpliktelser. Det innebär inte att Sverige genom medlemskap tvingas underställa sig andra medlemmars viljor eller ambitioner. All beslutsfattning i Nato kräver konsensus mellan medlemsstaterna. Som icke medlemmar av Nato saknar vi beslutsrätt och därmed inflytande på riktigt. Förpliktelserna betyder däremot att vi förväntas att stödja andra länders säkerhet mot att de i sin tur stöder vår.
Det är av stor vikt att se över förutsättningarna och väga fördelar mot nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap, framförallt vad avser Sveriges säkerhet och framtida säkerhetspolitiska roll. En svensk Natoanslutning medför större möjlighet att påverka såväl Natoledda fredsfrämjande insatser som den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa. Ett beslut om en svensk anslutning till Nato bör fattas i bred parlamentarisk samsyn.