Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Nordiska rådet.
Nordiska rådet som bildades år 1952 regleras i det så kallade Helsingforsavtalet och är de nordiska parlamentarikernas samarbetsforum. I dag 60 år efter det att Nordiska rådet bildades är dess struktur otidsenlig i flera avseenden. Nordiska rådet behöver effektiviseras och anpassas till dagens förutsättningar. Det är därför rimligt att det görs en översyn av arbetsformerna, nyttan för de nordiska länderna, inflytandet – med tanke på det europeiska samarbetet – samt vilka frågor Nordiska rådet ska driva. Utgångspunkten för översynen måste vara dagens situation och förutsättningar. Översynsarbetet bör inriktas på att reformera samverkansformerna för att möta de hot, hinder och utmaningar vi har framför oss.
De flesta gemensamma frågor som förekommer i dag har någon koppling till det Europasamarbete som sker inom EU- och EES-området. Nordiska rådets arbetsformer är dock inte avpassade för att på bästa sätt kunna tillvarata de nordiska ländernas gemensamma intressen i Europasamarbetet. I många avseenden har de nordiska länderna gemensamma lösningar inom olika rättsområden, men dessa lösningar skiljer sig samtidigt mot vad som gäller i andra delar av Europa. Här skulle Nordiska rådet kunna fylla en funktion genom att koordineringen av gemensamma ståndpunkter utvecklas för att de gemensamma ståndpunkterna senare ska kunna föras vidare in i Europasamarbetet med större kraft. På detta sätt kan det nordiska inflytandet i Europasamarbetet öka. Stärkt fokus bör sättas på de frågor som bedöms vara viktiga samtidigt som andra frågor rensas bort från Nordiska rådets agenda. Nordiska rådets nuvarande strukturer är byråkratiska och otidsenliga och där omsorgen av nordiska organisationer och institutioner många gånger står i vägen för det som borde vara fokus, nämligen att med ett tydligare medborgarperspektiv förbättra och förenkla tillvaron för de människor som bor i Norden. De resurser som i dag ges till Nordiska rådet skulle sammantaget kunna användas på ett bättre och mer effektivt sätt.
Sex förslag till förbättringar av arbetsformer som bör övervägas är följande:
Det nordiska samarbetet måste förankras bättre i de nationella parlamenten. Viktiga frågor bör därför hanteras direkt mellan de nordiska parlamentens fackutskott.
Antalet representanter i Nordiska rådet bör ses över. Skälet för detta är att minska kostnaderna och att åstadkomma effektivare mötesformer.
Nordiska rådet bör endast syssla med frågor som är relevanta för ett nordiskt samarbete och där nyttan för det nordiska samarbetet är uppenbart.
Den politiska debatten bör bli tydligare. Ledamöterna bör därför agera med utgångspunkt från sina partigrupper och inte från nationella delegationer.
Budgeten bör ses över och en granskning bör ske av de olika nordiska instituten som är kopplade till Nordiska ministerrådet.
De baltiska länderna bör integreras i det nordiska samarbetet. Detta är en väsentlig åtgärd eftersom basen för en nordisk intressegemenskap kan stärkas genom en sådan åtgärd. Dessutom finns det ett antal viktiga frågor som bör hanteras gemensamt.