Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en uppdaterad svensk handlingsplan för genomförande av säkerhetsrådets resolution 1325 bör tas fram.
FN:s säkerhetsråds resolution 13251 antogs år 2000 efter starka påtryckningar från det civila samhället, kvinnoorganisationer och en del progressiva regeringar. I resolutionen slås fast att kvinnors rätt att delta i hela fredsprocessen är en säkerhetspolitisk fråga.
Resolutionen har två perspektiv; ett avser kvinnor som beslutsfattare, och ett avser kvinnor som offer i form av våldtäkter och sexuella övergrepp.
Endast cirka 40 länder har hittills antagit handlingsplaner för att förverkliga säkerhetsrådets beslut. Kvinnoorganisationers deltagande vid utformningen av handlingsplaner är naturligtvis viktigt. Den första handlingsplanen i Sverige antogs 2006, och en reviderad handlingsplan antogs 2009.
Säkerhetsrådet utsåg 2009 Margot Wallström från Sverige som särskild representant för frågan om våldtäkter och sexuella övergrepp i krig och konflikter.
Resolutionen begär bland annat att alla länder gör följande:
Ökar andelen kvinnor i beslutande nationella och internationella forum som arbetar med att förebygga, hantera och lösa konflikter.
Namnger kvinnor som kandidater till FN-uppdrag som särskilda representanter i olika frågor.
Inkluderar i sina militära och polisiära utbildningar för FN-insatser de rekommendationer som generalsekreteraren utfärdar kring skydd, rättigheter och särskilda behov för kvinnor som är med i fredsbevarande och fredsskapande FN-uppdrag.
[1] | Resolution 1325 (2000). Adopted by the Security Council at its 4213th meeting, on 31 October 2000. http://www.un.org/events/res_1325e.pdf. |