Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges ansvar och möjlighet som ordförande i Arktiska rådet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om University of the Arctic.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ursprungsbefolkningens delaktighet liksom ett genderperspektiv i Arktisfrågorna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av extra stor sjösäkerhet i Arktis.
Under det senaste året har klimatförändringarna blivit högst påtagliga i Arktis, ett område som omsluter delar av de nordiska länderna, Ryssland, Kanada och USA. Arktis reagerar först och kraftigast på klimatförändringarna. Havsisen minskar drastiskt och genomsnittstemperaturen i havet stiger, vilket sammantaget medför stora konsekvenser runt om i världen. Föroreningarna är alarmerande, såsom avfall i havet och långtransporterat sot från uppvärmning och transporter. Detta är områden som kräver resoluta åtaganden, och där man om begränsning av sotnedfall uppnås, också i närhet kan se positiva resultat.
Smältande isar kommer att öka sjötransporterna och intresset att utvinna olja och gas i området har ökat högst dramatiskt. De mest känsliga havsområdena bör utpekas och omfattas av marina reservat. Förebyggande insatser måste också vidtas för att förhindra att olja och andra föroreningar kommer ut i havet. Utöver miljöaspekterna kommer det att krävas gemensamma insatser och rutiner i samband med olyckor till havs, varför det nyligen bindande avtalet ”Safe and rescue” som under innevarande svenskt ordförandeskap beslutades av Arktiska rådet är ett mycket viktigt beslut. Ett ökande antal turistfartyg och oljetransporter kommer med all sannolikhet att trafikera i området. Olyckor i arktiska farvatten kan få katastrofala följder, för såväl människor som miljö.
Fler gemensamma och bindande avtal för att skydda de känsliga arktiska områdena kommer att vara nödvändiga, varför det svenska ordförandeskapet i Arktiska rådet, en högnivågrupp bestående av de arktiska ländernas utrikesministrar samt representanter för ursprungsbefolkningen ger oss en unik möjlighet att agera. Det kommer att krävas ett fortsatt kraftfullt grepp för att öka skyddet av Arktis, för människornas och miljöns skull. Ursprungsbefolkningens delaktighet i detta arbete, liksom ett genderperspektiv, är nödvändigt för att uppnå en hållbar utveckling för såväl människor som miljö.
Sverige har stora möjligheter att verka för överenskommelser mellan de åtta arktiska länderna, inte minst med tanke på att Sverige, som icke kuststat, inte har samma egenintressen som kuststaterna. Arktiska rådets möte i Kiruna i maj 2013, då ordförandeskapet tas över av Kanada, kommer förhoppningsvis att ta steg framåt, också vad gäller bindande avtal.
Sveriges kunskap om nordisk och arktisk miljöutveckling vid Abisko forskningsstation och de arktiska utbildningarna vid Luleå tekniska universitet måste tas tillvara och knytas till University of the Arctic. Dessutom behöver svenskt deltagande i internationella forskningsinsatser fortsatt uppmärksamhet och uppbackning genom att den uppbyggda infrastrukturen för forskning värnas.