Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering för att stärka rättssäkerheten för de parkerande.
Frågan om kontrollavgifter vid olovlig parkering har aktualiserats vid många tillfällen men har ännu inte kommit närmare någon lösning. När lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) infördes, öppnades en lukrativ marknad för privata parkeringsbolag, vilket knappast var lagstiftarens avsikt när lagen infördes. I dag finns ungefär 200 parkeringsbolag som tillsammans omsätter flera miljarder kronor per år. Det har senare visat sig att LKOP och därav följande rättspraxis skapat ojämlika rättsförhållanden mellan de parkerande och parkeringsbolagen, där enskilda parkerande är i underläge gentemot parkeringsbolagen och i praktiken rättslösa.
Regelsystemet och dess tillämpning i kombination med parkeringsbolagens ekonomiska vinstintresse uppmuntrar bolagen till oseriösa ageranden, till exempel genom att ta ut kontrollavgifter i situationer när detta är oskäligt, i vissa fall till och med utan att man ens har rätt att ta ut sådan avgift. I rättspraxis har domstolarna generellt intagit en generös inställning till parkeringsbolagen, vilket bland annat visat sig i att parkeringsbolagen och dess personal ges större trovärdighet än de parkerande. Parkeringsbolagen åtnjuter även andra lättnader när det gäller att bevisa kraven mot de parkerande. Därmed löper parkeringsbolagen i praktiken ingen risk att bli utsatta för någon granskning av hur de agerar mot de parkerande.
De ekonomiska kalkylerna skapar osunda incitament för parkeringsbolagen. Reportage i medier har nyligen kunnat avslöja ett omfattande fusk hos de största aktörerna som utför parkeringsövervakningen. Avtal med markägaren tecknas utan att parkeringsbolaget får någon ersättning annat än de kontrollavgifter de utfärdar.
På de flesta håll eftersträvas lagstiftning och rättstillämpning som stärker konsumentskyddet, det vill säga de enskildas skydd mot näringsidkarna, där de enskilda riskerar inta en underlägsen ställning. Lagreglerna och rättstilllämpningen på parkeringsområdet leder till det rakt motsatta och sätter parkeringsbolagens intressen framför de parkerandes.
Därför bör regeringen utreda ett antal förändringar i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering. En sådan utredning bör ha som mål att få en lagstiftning som motverkar avtal som gör parkeringsbolagen beroende av utfärdande av kontrolluppgifter för att få intäkter. Vidare bör lagen ändras så att fler än uppenbart oskäliga kontrollavgifter vid olovlig parkering kan anses otillåtna. Dessutom bör man utreda om en parkeringsvakt vid tvister kring kontrollavgift ska betraktas som företrädare för part i målet istället för att som idag anses utgöra vittne.