Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Strömsholms kanal.
Strömsholms kanal är en viktig angelägenhet för såväl kanalbolagets fyra delägarkommuner som för båtfolket och den kultur- och historieintresserade allmänheten.
För 200 år sedan var Strömsholms kanal, från dalabruksorten Smedjebacken i norr till Borgåsund vid Mälaren i söder, den snabbaste och billigaste vägen mellan Bergslagen och Mälaren. Den elva mil långa kanalen blev en nationalekonomisk succé, där den drog fram genom ett av Sveriges förnämsta bruksdistrikt.
Strömsholms kanalaktiebolag har funnits sedan 1770 med viktigaste uppgift att hålla farleden tillgänglig och säker för seglation. Nyttotrafiken på kanalen upphörde dock i mitten av 1900-talet.
För drygt 50 år sedan fanns rubriken ”den stängda kanalen” i en tidningsartikel, som beskrev Strömsholms kanals dåtida öde. Efter en räddningsaktion rustades kanalen upp och återinvigdes 1961.
Strömsholms kanal förklarades 1990 som byggnadsminne, vilket medför särskilda förpliktelser för de fyra delägarkommunerna Smedjebacken i Dalarna, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar i Västmanland att vårda kanalverk, bankar och byggnader.
Längs hela kanalen har, trots ombyggnader och tekniska problem, trafiken pågått sedan 1795 och därmed varit en betydelsefull tillgång för många människors arbets- och livsmiljö.
Bolagets ekonomi har under alla år varit ansträngd, inte minst sedan nyttotrafiken upphörde, och bolagsstyrelsen har ständigt jagat samhällsbidrag och olika former av stöd till kanalens drift och underhåll. Utan driftbidragen från delägarkommunerna skulle inte säkerheten för farleden och därmed kanaltrafiken upprätthållas.
Genom ett tidigare stöd från EG:s strukturfond gavs kanalbolaget under ett antal år bättre förutsättningar att förvalta det industrihistoriska arvet, dels genom kunskapsutveckling och dels genom nya infrastrukturella aktiviteter, som ett komplement till den ordinarie verksamheten.
Sedan EG-stödet upphörde 2007 har emellertid kanalbolagets arbete med att upprätthålla säkerhet och kvalitet, kanalanläggningens status och de omgivande industri- och kulturhistoriska miljöerna, som intresserar många besökare samt även är en tillgång i skolundervisningen, försvårats ytterligare. Det är därför av största vikt att fler aktörer görs delaktiga i kanalens och kanalbolagets utvecklingsarbete och framtid.
Strömsholms kanal borde ha ett lika stort riksintresse som övriga kanaler i landet. Kanalens betydelse liksom upplevelsevärdet är stort. Det är också många historiska miljöer att värna och vårda längs Strömsholms kanal, och det finns utvecklingspotential, såväl när det gäller båttrafiken med tillhörande friluftsliv som ekoturismen. Det saknas heller inte idéer och förslag när det gäller utvecklingen, men det saknas pengar.
Kvarstår gör dock nödvändigheten av ett samhällsbidrag till Strömsholms Kanal AB för driftskostnader avseende säkerhet samt främjandet av kanaltrafiken, en verksamhet väl värd att värna inte enbart av delägarkommunerna utan även i ett riksperspektiv.