Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inrätta ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon.
Eftersom bilkörning upptar en ganska stor del av polisarbetet i yttre tjänst ingår körning med polisbil i utbildningen. Mot bakgrund av ett stort antal trafikolyckor där poliser är inblandade och den kritik som förts fram om att förarutbildningen skulle vara föråldrad har Rikspolisstyrelsen beslutat om att förstärka sin trafikutbildning. Från 2013 kommer trafikförarutbildningen för poliser att utökas från 8 till 15 dagar. Detta är definitivt ett steg i rätt riktning men ambitionen borde vara att utbildningen skall vara i paritet med de krav som ställs på förare av buss och tung lastbil i yrkestrafik.
Nyligen har Rekryteringsmyndigheten publicerat en rapport med en demografisk beskrivning av 1 429 sökande till polisutbildningen. Av rapporten framgår bland annat att ett anmärkningsvärt stort antal av dem som prövades, antogs och påbörjade polisutbildningen under 2008 hade relativt begränsad vana av att köra bil.
Dessutom varierar körvanan hos de sökande. I samband med prövningen till utbildningen visade det sig att 17 procent av kvinnorna och 6 procent av männen kört mindre än 100 mil. 46 procent av kvinnorna och 21 procent av männen hade kört mindre än 500 mil. Delvis kan den begränsade körvanan förklaras av att många av dem som söker sig till polisutbildningen är yngre personer. Faktum kvarstår ändå att en person som enbart har kört bil 100 till 500 mil inte har så stor körvana.
Varje år inträffar i snitt ca 200 trafikolyckor i Sverige där poliser är inblandade. Under perioden 2006–2010 har det till Kammarkollegiet rapporterats in 989 poliser som trafikskadats i tjänsten.
Enligt trafikforskaren Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet, beror den dystra olycksstatistiken på en föråldrad förarutbildning i kombination med allt snabbare bilar samt att det ofta handlar om unga poliser som nyligen skaffat sig körkort. Räknar man in medtrafikanter och familjemedlemmar rör det sig om tusentals människor som har drabbats av dessa olyckor.
Ambulanssjukvården och räddningstjänsten har inte blivit lika drabbade av uppmärksammade trafikolyckor och skadade utryckningsfordon som polisen men även där inträffar olyckor som i många fall hade kunnat förebyggas om förarna hade mer körvana och bättre, särskilt anpassad, förarutbildning.
För att få framföra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik krävs, i enlighet med ett EU-direktiv, särskild utbildning och yrkeskompetensbevis. Motsvarande krav finns inte för att få framföra ett utryckningsfordon, trots att det inte sällan handlar om stressade situationer och höga hastigheter. Ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon bör inrättas i vårt land.
Trafikcenter i Kumla är norra Europas största anläggning för trafikutbildning. Där utbildas bland annat bussförare och förare av tung lastbil enligt EU:s krav om särskilt yrkeskompetensbevis. Centret har också, i samarbete med polis, ambulans och räddningstjänst, utarbetat ett utbildningsprogram för så kallade blåljusförare. Programmet är anpassat till förarnas behov och ska höja kompetensen för dem så att den motsvarar det europeiska kravet om yrkeskompetensbevis för buss och tung lastbil. Erfarenheterna vid Trafikcenter i Kumla är en resurs i arbetet att ta fram ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon, med en standardiserad och återkommande utbildning. Regeringen bör för trafiksäkerhetens skull utreda möjligheten att inrätta ett sådant yrkeskompetensbevis.