Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa konst och kultur som rehabiliteringsalternativ inom barnpsykiatrin.
Inom dagens barn- och ungdomspsykiatri (BUP) så erbjuds ofta traditionell terapi som familjeterapi, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och ibland farmakologisk behandling. Men det pågår även försök med en rehabiliteringsform som involverar patienten i kreativt engagemang som dans, målande, musik och läsande. Kreativ terapi skulle kunna ses som ett komplement eller ett alternativ till de traditionella behandlingarna.
Enligt Socialstyrelsen har omkring tre till fem procent av alla barn i skolåldern adhd. Att genom kreativt skapande få möjligheten att kanalisera den överskottenergi som är ett av symptomen på diagnosen kan faktiskt hjälpa till att hantera kärnämnen som matematik. Skolverket skriver att man ska ge eleven möjlighet att upptäcka estetiska värden i matematiska mönster, former och samband (2007:26).
Forskning på Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har visat att människor som deltar i kreativa läroprocesser har en bättre hälsa och lever längre. Ett annat exempel är ”Den musicerande människan” som är ett stort forskningsprojekt som tittar på musikens betydelse för hälsan, där det finns exempel på att barns och ungdomars förmåga till kreativitet stärks. Kulturella aktiviteter kan därför vara en resurs i arbetet med rehabilitering även inom barnpsykiatrin. Att utföra kreativt skapande har evidensbaserade hälsogynnande effekter. Vidarkliniken är ett gott exempel på detta när man ger en kombination av skolmedicin, naturläkemedel, fysikaliska och konstnärliga terapier, harmonisk miljö och närande kost. Inom den antroposofiska medicinen integreras det biologiska synsättet med kunskaper om sjukdomens samband med det själsliga.
Vi har sett de positiva effekterna av skapande verksamheter inom förskolan och skolan. Genom regeringens satsning på skapande skola kan kulturen och dess kreativa perspektiv spela en viktig roll. Att till exempel kunna övervinna låg självkänsla genom att ställa sig på en scen eller att i ord, ton och bild formulera sina känslor är stort! Min förhoppning är att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att se över nya möjligheter om att införa mer av konst och kultur som rehabilitering inom barnpsykiatrin.