Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av förebyggande arbete mot stressrelaterade sjukdomar.
Utbrändhet eller utmattningsdepression har blivit ett uppmärksammat problem. Den växande psykiska ohälsan bland unga, framförallt bland unga kvinnor, är ett samhällsproblem och en allt större utmaning för vårt välfärdssamhälle.
Kraven på prestation och tillgänglighet ökar på bekostnad av återhämtning och vila. Viktiga val måste göras allt tidigare i livet, ekonomiska resurser beskärs och utrymmet på arbetsplatsen för återhämtning och möjligheten att göra ett bra arbete minskar i takt med krav på effektiviseringar.
De grupper som drabbas hårdast av stress är kvinnor och barn. Omkring två tredjedelar av både lång- och korttidssjukskrivna är kvinnor. Parallellt med den ökade arbetsbelastningen på många kvinnodominerade arbetsplatser har utrymmet för gemenskap och mänsklig kontakt minskat.
Den mest oroande trenden är den ökade stressen bland barn. Mer än hälften av barnen i trettonårsåldern har åderförkalkningsförändringar i sina blodkärl. Åldersdiabetes upptäcks hos barn i allt lägre åldrar. Övervikt och fetma hos barn ökar liksom psykosomatiska besvär som magsmärtor och huvudvärk. Framför allt visar sig barns ökade stress som störningar i beteendet, till exempel aggressivitet, koncentrations- och inlärningssvårigheter, och i form av ångest och depression.
Det förebyggande arbetet är betydelsefullt för att minska ohälsan. Behovet av folkhälsoupplysning kring hur man förebygger stressrelaterade sjukdomar är stort. Att redan i tidig ålder få lära sig behovet av avkoppling och återhämtning tycks bli allt viktigare. Förmågan att lita och lyssna till sig själv och till sin kropp bör finnas med i undervisningen redan från tidig ålder. Men det finns också ett behov av ökad kunskap hos chefer och ledande personer på arbetsplatser om hur man kan skapa strukturer för återhämtning. Detta leder i sin tur till friskare personal som kan utföra sitt arbete mer effektivt.