Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en lag om assistanshundar.
Sedan många år är ledarhunden väl etablerad i samhället, men det är många som inte känner till att hundar med stor framgång kan nyttjas i människans tjänst för att ge stöd även vid andra funktionsnedsättningar. Många gånger innebär en hund skillnaden mellan hjälpberoende och självständighet. Diabeteshundar fungerar som levande och högst tillförlitliga varnare för högt/lågt blodsocker och besparar sina förare (och samhället) åtskilliga ambulansutryckningar. Hundar kan också tränas att varna föraren för annalkande epilepsianfall. Servicehunden är den rörelsehindrades förlängda arm och klarar olika specialmoment som den enskilde föraren behöver hjälp med, till exempel att plocka upp saker, öppna dörrar, hämta hjälp eller fungera som bud. Signalhunden samarbetar med en hörselskadad hundförare och markerar ljud, bland mycket annat sms, anrop eller plötsligt uppdykande faror.
För att hunden ska kunna arbeta och föraren kunna leva ett liv som alla andra måste hunden ges tillträde till livsmedelsbutiker och andra butiker och butikskedjor, restauranger, biografer, kommunala badplatser och alla andra offentliga lokaler. Enligt Livsmedelsverket har service- och signalhundar i tjänst, liksom ledarhundar för synskadade, tillträde till platser som normalt inte är tillåtna för hundar att vistas på, till exempel serveringslokaler.
Tillträde för hundar i offentliga miljöer regleras i kommunernas allmänna lokala ordningsstadgar. Sedan lång tid tillbaka är ledarhundar undantagna från dessa stadgar och har i princip fritt tillträde till alla offentliga miljöer. Övriga assistanshundar har likställts i augusti 2011 med ledarhundar i den lokala ordningsstadgan i många kommuner, dock inte i alla landets kommuner.
Genom att jämställa assistanshundar med ledarhundar kan man i hög grad underlätta vardagen för personer med funktionsnedsättning och göra det lättare för dem att ta aktiv del av samhällslivet. En resa över kommungränsen innebär en osäkerhet om vilka regler som gäller. Även om det finns i ordningsstadgan känner inte all butiks- och restaurangpersonal till det. Föraren tvingas därför ofta ta det säkra före det osäkra och ringa till de butiker eller restauranger man planerar att besöka för att efterhöra om man får komma in i butiken eller restaurangen eller ej.
Också när det gäller tillgänglighet till allmänna kommunikationer, flyg, färdtjänst och taxi är bilden komplex. Flera flygbolag har likställt service- och signalhundar med ledarhundar, andra inte. Det gäller även färdtjänsten där det är beroende av vilka krav som respektive kommun ställt i samband med upphandlingen. Även enskilda taxiförare kan vara tveksamma. De som har en service- eller signalhund känner sig ofta diskriminerade och ifrågasatta trots att hunden har ett täcke med texten ”Servicehund” eller ”Signalhund”.
Regelverket omfattar certifierade hundar iförda tjänstetecken – eller hundar under utbildning, även dessa iförda tjänstetecken. På förfrågan ska föraren kunna legitimera sig och sin hund genom att visa upp en godkänd tjänstelegitimation – något som man tilldelats efter avslutad utbildning och genomgången examination.
En lag som reglerar var och hur assistanshundar får tillträde skapar tydlighet och enhetlighet över hela landet till skillnad från dagens system med lokal ordningsstadga. Detta bör ges regeringen till känna.