Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en kartläggning av äldre tortyr- eller krigsskadades behov.
Till Sverige kommer människor som utsatts för tortyr eller svåra krigsupplevelser och som mår fysiskt och psykiskt dåligt och utvecklat ”posttraumatisk stress”. Dessa kan få hjälp av mottagningar som bedrivs i landstingens regi eller av annan utförare som Röda Korset.
Internationell forskning har visat att äldre med tortyr- eller krigsskador inte bara uppvisar posttraumatisk stress utan också andra fysiska och emotionella problem som på ett dramatiskt sätt minskar deras livskvalitet och som också är förenade med ekonomiska problem för individen och för samhället. Den forskning som finns om behandlingsmetoder baseras främst på studier av yngre individer. Däremot är mycket litet känt om vad som bör göras för äldre som levt länge med posttraumatisk stress och som börjar utveckla andra hälsoproblem.
Riksdagens utredningstjänst och Riksdagsbiblioteket har för min räkning gjort sökningar efter kunskapssammanställningar kring äldre som har tortyrskador sedan tidigare i livet, samt även efterfrågat detta via Expertsvar. Någon sådan har inte påträffats. Jag anser därför att det i Sverige behöver göras en kartläggning av vilka behov som föreligger bland äldre tortyrskadade eller svårt krigsskadade personer. En sådan är nödvändig som grund för att vi ska kunna utveckla behandlingsmetoder anpassade för denna åldersgrupp och att kunna erbjuda effektivast möjliga hjälp. Det handlar då inte enbart om behov av hälso- och sjukvård och omsorg utan också om annat som boende m.m.