Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra barnkonventionen till svensk lag och utveckla barnperspektivet i beslutsprocesserna.
I Sverige har vi kommit långt i arbetet med att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter, dvs. barnkonventionen, men inte tillräckligt långt och arbetet måste hela tiden fortsätta. Nu handlar det om att få fler kommuner mer aktiva och att göra barnkonventionen till svensk lag.
Arbetet med barnkonventionen handlar om barns rättigheter, men också om att öka kvaliteten i beslutsfattandet så att besluten blir bättre för dem som berörs och så att samhället använder sina resurser på bästa sätt. Barnen har rätt att få uttrycka sina åsikter, och vuxna bär ansvaret för att ta till sig synpunkterna.
Att lyssna på barnen när kommunen ska planera området kring en skola eller gångvägen till skolan borde vara en självklarhet, men görs inte överallt. Barn ska ha möjlighet att lyssna, ge synpunkter och ta del av politiska beslut som berör dem. Det borde ha genomförts i hela landet, men så är inte fallet.
Barnkonventionen stärker barnets roll, såväl i familjen som i samhället. Det är ett verktyg för att skapa ett samhälle som i alla sina delar utgår från ett tydligt barnperspektiv. Barnperspektivet ska belysas innan beslut tas.
För att stärka barnets rättigheter som samhällsmedborgare gäller det att aktivt verka för att synliggöra barnperspektivet. I den nationella strategin sägs att kommuner och landsting bör inrätta system, såsom barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensanalyser. Att erbjuda personal fortbildning om barnkonventionen och dess genomförande är en annan viktig åtgärd.
Många kommuner och landsting har fattat principiella beslut att leva upp till barns rättigheter men alltför få har metoder för att lyssna till barn eller för att beakta barnets bästa i själva beslutsprocessen.