Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av dagens system för subventionering av barns glasögon.
Barn som ser dåligt och inte får glasögon får svårt att följa med i undervisningen i skolan, från att läsa vad som står på tavlan till att orientera sig ordentligt i gymnastiksalen eller simhallen. Det är viktigt att barns synfel åtgärdas fortlöpande under uppväxten.
Att köpa glasögon kan bli en stor utgift för familjen. Landstingen i Sverige beslutar själva om de vill ge bidrag till familjer med barn som är i behov av glasögon. Dessa bidrag skiljer sig åt mellan landstingen, och därför varierar beloppet beroende på i vilket landsting man är bosatt. Trots att synen inte är färdigutvecklad förrän vid 8 till 10 års ålder, vilket medför flera glasögonbyten, är det få landsting som ger stöd efter 7 års ålder.
Det bör vara rimligt att jämställa barns synfel med andra behov av hjälpmedel som till exempel vid en hörselnedsättning. Glasögon till barn får inte heller vara en plånboksfråga som innebär att alla inte har samma rätt till glasögon efter behov. Det måste vara samhällets ansvar att se till att alla barn får så goda förutsättningar som möjligt under sin uppväxt och i detta bör man inkludera hjälpmedel som glasögon eller annan åtgärd som korrigerar synfel.
Socialstyrelsen har av Majblommans riksförbund fått en skrivelse om att betrakta synnedsättning hos barn som funktionshinder. Socialstyrelsens ställningstagande kan få betydelse för hur olika landsting bedömer frågan, varför det är angeläget att ärendet får en skyndsam behandling.
Det är inte rimligt att barn behandlas olika av olika landsting, utan det nuvarande systemet för subvention av barns glasögon bör ses över för att åstadkomma ett mer rättvist system.