Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mer textning av tv-program, film på bio, dvd-filmer och teater.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att brand- och utrymningslarm samt övriga säkerhetslarm kompletteras med ljussignaler och vibrationer.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en fortsatt utveckling av hörseltekniska hjälpmedel.
1 Yrkande 1 hänvisat till KrU.
2 Yrkande 2 hänvisat till FöU.
I Sverige är det cirka 1,3 miljoner människor som har hörselnedsättning. Över hälften är under 65 år. Andelen hörselskadade ökar och då även i de yngre åldrarna. Hörselnedsättning kan inte längre betraktas som ålderskrämpa utan kan ses som ett folkhälsoproblem som berör alla generationer. För att kunna klara sig i samhället behöver ett stort antal personer såväl hörselapparat som andra hörseltekniska hjälpmedel, till exempel förstärkning av dörr- och telefonsignaler. Väl fungerande tekniska hjälpmedel är en stor och värdefull tillgång. Fortsatt utveckling inom detta område är angeläget, då alltför många med nedsatt hörsel upplever svårigheter att exempelvis få en väl fungerande hörselsnäcka.
Krav på en ökad andel textade tv-program har förts fram under lång tid. Det är därför glädjande att regeringen i samband med propositionen ”Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010–2013” lyft fram vikten av att programmen ska komma alla till del och även nå dem med funktionsnedsättning.
Ett mål för tillståndsperioden är att alla program på svenska i SVT1, SVT2, SVTB, Kunskapskanalen och SVT24 ska textas. SVT ska också höja ambitionsnivån när det gäller programverksamhet på teckenspråk. Det är angeläget att denna ambitionshöjning uppnås i närtid.
För många människor i samhället betyder textade tv-program oerhört mycket. Man beräknar att det i dag finns cirka 600 000 personer som har en sådan hörselnedsättning att de behöver textade tv-program för att säkert uppfatta vad som sägs i tv.
Vi har också många invandrare med stort behov av att ta till sig det nya språket så snabbt som möjligt. Många invandrare efterfrågar fler textade tv-program eftersom de upplever att det underlättar språkstudierna och inlärningen av det svenska språket.
Att få tillgång till ett rikt kulturliv, trots hörselnedsättning, är oerhört viktigt. Det är viktigt att samhället stöder de hörselskadade till ett tillgängligare kulturliv med mer textning också av film på bio, dvd-filmer och teater. Pjäser och liknande arrangemang går utmärkt att texta, ändå är det sällsynt. Detta är något som behöver förbättras, vilket bör komma regeringen till känna.
Väsentligt är också en ökad trygghet i krissituationer. Brand- och utrymningslarm samt övriga säkerhetslarm ska inte bara höras, utan också synas (ljussignaler) och kännas (vibrationer). I dag lever de flesta hörselskadade farligt eftersom de inte kan nås av olika ljudlarm på hotell, allmänna kommunikationer, arbetsplatser eller allmänna inrättningar. I en skrivelse föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över. I samband med detta arbete bör en ökad trygghet för personer med hörselnedsättning vägas in. Sms-meddelanden bör kunna användas också i dessa sammanhang. Det är angeläget att komplettera olika typer av larm så att tryggheten för människor med hörselskador ökas.