Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda och uppmärksamma sällskapsdjurens positiva effekter på människan och hur de kan utnyttjas mer i samhällets tjänst inom vården, äldreomsorgen, skolan och kriminalvården.
Människan har haft sällskapsdjur vid sin sida i flera tusen år. Detta har bidragit till en ökad livskvalitet för både människor och djur; särskilt gäller detta katter, hundar och hästar. Forskning tyder på att nyttjandet av djur i samhällets tjänst är såväl samhällsekonomiskt som mänskligt lyckat.
Ledarhundar för blinda, servicehundar för funktionshindrade, polishundar, tullhundar och hästar inom militär och polis kompletteras med framgångsrika projekt med sällskapsdjur inom vården, äldreomsorgen, skolan och kriminalvården. Sådant arbete utvecklas nu successivt världen över. I Frankrike och Österrike används sällskapsdjur i undervisning för att få barn att träna empati, överbrygga klyftor mellan grupper och träna ansvar. Den amerikanska kriminalvården använder hundar för att återanpassa interner och bygga upp förtroende och ansvar.
Inom psykiatrin och åldringsvården fungerar ofta hundar och katter som en del av terapin. Att få ta med sin katt eller hund till äldreboendet höjer livskvaliteten för såväl djurets ägare som andra boende där. Ridning har länge varit en viktig del i rehabiliteringen av funktionshindrade.
Allt detta samspel mellan människan och sällskapsdjuren bör kunna intensifieras och utvecklas än mer.