Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att införa personliga hälsopass med information om medicinska behov.
För personer med svåra sjukdomstillstånd eller diagnoser som kräver särskild medicinering eller behandling är det inte enkelt att resa utomlands. Förutom att de alltid bör ha med ett intyg på engelska från behandlande läkare med förteckning över de läkemedel med mera som används, så att inte tull eller annan myndighet funderar över innehållet, finns en oro för att något ska hända så att läkarvård krävs.
Många vittnar om svårigheten att behöva berätta för en ny vårdkontakt om alla mediciner och vårdinsatser som gjorts. Att göra det på ett främmande språk förenklar inte situationen. En annan aspekt är om personen ifråga är kapabel att överhuvudtaget tala för sin sak på grund av hälsotillståndet. En person som fått en kraftig anafylaktisk chock eller problem med hjärtat kanske inte kan ge sjukvårdspersonalen tillräcklig vägledning om tidigare sjukdomshistoria och behandling.
Regeringen satsar i statsbudgeten för 2013 på personliga hälsokonton, som bland annat kan innehålla listor över läkemedel, journaluppgifter och genomförda vaccinationer. Det är en välkommen satsning som bedöms bli viktig för dem som har stora vård- och omsorgsbehov. Ett engelskspråkigt utdrag ur det personliga hälsokontot, som man kan bära med sig hela tiden vid resor utomlands, är ett sätt att lösa problemen med att se till att medicinsk personal alltid får tillgång till rätt information.
För överlevande cancerpatienter talas det internationellt om olika slags ”survivor passports”, som ska innehålla relevanta upplysningar för både individen och den eventuella sjukvårdsinstans han eller hon söker sig till.
I ett sådant pass står vilken diagnos det gäller, vilken behandling som getts (till exempel om det gäller cytostatikabehandling, kirurgi eller strålbehandling) och vilken uppföljning som är rimlig med tanke på den givna behandlingen. Internetbaserade system finns på flera håll, bland annat i Nya Zeeland under namnet Late Effects Assessment Programme (LEAP).
Ett exempel på närmare håll är initiativet ”Medical Card” som Sveriges Motorcyklister, SMC, tagit fram för sina medlemmar. Organisationen har skickat ut ett klistermärke till alla medlemmar, att fästa på hjälmen, samt ett Medical Card att lägga i hjälmen mellan skal och stoppning. Det finns liknande initiativ i USA och England i samarbete mellan ambulanssjukvård, vårdföretag och motorcyklistorganisationer.
På kortet finns möjlighet att fylla i om personen har allergier, sjukdomar eller medicinering, om blodförtunnande medel används eller ej och vilket sjukhus som kan kontaktas vid behov. Den här informationen kan betyda liv eller död för individen och är ett enkelt sätt att hjälpa både enskilda individer och sjukvården att ge rätt insatser.
I dag finns ett Europeiskt sjukförsäkringskort, som ger rätt till nödvändig vård inom EU, EES och Schweiz. Det borde därför vara möjligt att regeringen verkar för att i samarbete med Sveriges kommuner och landsting införa ett personligt hälsopass, främst i Sverige och i förlängningen inom EU.