Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att öka antalet vårdplatser.
I slutet av 1960-talet fanns fler än 120 000 vårdplatser vid sjukhusen i vårt land. Genom ädelreformen och psykiatrireformen skedde en kraftig minskning av antalet vårdplatser och i dag finns knappt 25 500 vårdplatser kvar.
Sverige har tillsammans med Italien världens äldsta befolkning med nära var femte person (17 procent) i åldern 65 år eller äldre. De demografiska faktorerna med förändrad åldersstruktur och sjuklighet ställer allt större krav på tillgång till vårdplatser. Med sina 2,2 vårdplatser per tusen invånare har Sverige i särklass lägst antal vårdplatser i jämförelse med övriga OECD-länder.
Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rapport ”Öppna jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet”, som publicerades i maj 2012, minskade antalet vårdplatser i vårt land med 12 procent under perioden 2001–2010. Under samma tid ökade beläggningsgraden från 80 till 88 procent. Den ökade beläggningen beror delvis på att antalet vårdplatser har minskat men även på att antalet patienter och vårdtillfällen per 100 000 invånare har ökat. Det skiljer över 300 vårddagar per 1 000 invånare mellan Västerbotten som har flest vårddagar och Östergötland som har lägst antal vårddagar.
Effektiviteten inom hälso- och sjukvården ökar. Dagkirurgi och andra metoder gör att vårdtiden blir kortare. Samtidigt ökar dock behovet av nya operativa åtgärder, till exempel fetmakirurgi. Medicinsk utveckling och organisatoriska faktorer påverkar alltså vårdplatsbehovet samtidigt som bilden av överbeläggningar och långa köer är tydlig.
Bristen på vårdplatser är en fara för patienterna men även för personalen. I den enkät som SKL genomförde 2010 beskriver fler än tre av fyra sjukhus att de brottas med överbeläggningar varje vecka eller oftare. De upplever överbeläggningar och utlokaliserade patienter som en av de största patientsäkerhetsriskerna och ett betydande arbetsmiljöproblem.
Ökade risker för smittspridning, ökade risker för informations- och läkemedelsmissar, risker till följd av ovana vid rutiner och otillräcklig kompetens hos personalen gällande nya patientgrupper, ökade risker för fördröjda ordinationer och förlängda vårdtider samt ökade risker för ett ovärdigt omhändertagande och för dålig kontinuitet i vården är några effekter av överbeläggning och utlokalisering.
I medierna rapporteras kontinuerligt om platsbrist och Socialstyrelsen har tvingats utfärda såväl anmärkningar som vite. Nyligen rapporterade flera medier om dödsfall kopplade till brist på vårdplatser. Bland annat ska det förra året ha inträffat fem sådana dödsfall i Region Skåne.
Antalet vårdplatser i sjukvården måste snarast öka för att svara mot det verkliga behovet. Detta bör ges regeringen till känna.