Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dieselskatten för arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket samt trädgårdsnäringens energibeskattning.
Tyskland, Sverige och Slovakien har den högsta dieselskatten för arbetsmaskiner i jordbruket. Den tyska regeringen har beslutat att ta bort den tidigare begränsningen att ej medge nedsättning av dieselskatt i jordbruket över en förbrukning om 10 000 liter per företag. Den svenska skatten för jordbruksdiesel skulle då ligga på ca 46 euro/100 liter (räknat på 9 kr/euro).
I utskottets betänkande (2011/12:SkU16) menar utskottet att jordbrukssektorn kan minska sin dieselförbrukning genom förbättrade skötselmetoder, modernisering av maskinparken eller genom att ersätta dieselolja med biodrivmedel. Självklart är en minskad förbrukning av fossila bränslen en miljömässig nödvändighet för att klara klimatmålen och nå en långsiktig hållbarhet. En sådan omställning tar dock många år i anspråk och är förknippad med en stor kostnad för lantbrukarna. Maskinparken inom lantbruk innehar en stor kapitalkostnad som ofta avskrivs över årtionden.
Den höga svenska dieselskatten för jord- och skogsbruk försämrar dess konkurrenskraft. Konsekvensen av den höga dieselskatten är att sysselsättningen och tillväxten på landsbygden därför blir lägre än den hade behövt bli. Jord- och skogsbruket får i allt högre utsträckning känna på konkurrens från länder med lägre energiskatter. Vi måste skapa samma konkurrensvillkor för våra svenska bönder som gäller för våra grannländer. Utan samma grundförutsättningar kommer det svenska jord- och skogsbruket successivt att avvecklas.
Enligt en rapport från Jordbruksverket om växthusproduktionen av tomater (rapport 2011:17) medför förändringen av energiskatter i Sverige fram till 2015 en mycket stor förändring i förhållande till Holland och Finland. Enligt rapporten påverkas den svenska odlingens konkurrenskraft negativt.
Dieselskatten för arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket och trädgårdsnäringens energibeskattning bör ses över mot bakgrund av utvecklingen i andra länder och med hänsyn till skattestrukturen för annan konkurrensutsatt industriverksamhet.