Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med förslag till lagstiftning om effektivare penningtvättsbekämpning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjda beloppsgränser för beskattning och att lämna kontrolluppgifter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att systemet med personal- eller närvaroliggare och oannonserade kontrollbesök utvidgas till att också gälla för bygg- och tvätteribranscherna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att antalet uppdragsgivare ges en större tyngd när Skatteverket bedömer huruvida en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn av F-skatten måste lösa frågan om registrering av utländska företag genom obligatorisk svensk F-skattsedel eller på annat sätt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vid nystart av företag där den sökande officielle ägaren/ansvarige är närstående till en företagare som tidigare misskött sig ska denne/denna inte ha rätt till F-skatt såvida det inte framförs särskilda skäl.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det för nya företagare bör finnas möjlighet för Skatteverket att ge F-skatt bara för en begränsad tid, sex månader upp till två år, om skälig orsak finns för tvivel om ansökarens seriositet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om prövning och återkallande av rätten till F-skatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) införs för taxametrar inom taxinäringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvitto ska ges i samband med utförande av HUS-tjänster och kontrolleras av Skatteverket före utbetalningar.
1 Yrkande 1 hänvisat till JuU.
Vi vill att kraftfulla åtgärder vidtas mot dem som undanhåller inkomster från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag och privatpersoner följer. Vi menar vidare att vissa förenklingar för enskilda också skulle göra det lättare att göra rätt. Nedan följer ett antal förslag som vi vill se genomförda.
Penningtvätt och skattebrott hänger samman. I detta förenas grov organiserad brottslighet med ekonomisk brottslighet. Finansinspektionen har uppdraget att samordna penningtvättsbekämpningen och följer genomförandet av EU:s tredje penningtvättsdirektiv. Här krävs dock större insatser. Den främsta drivkraften bakom grov organiserad brottslighet är ekonomisk vinst. Därför bör arbetet mot att minska de kriminella vinsterna prioriteras. Vi vill se en effektivare bekämpning av penningtvätt. I mars i år lämnade en utredning (SOU 2012:12) ett förslag som innebär att kriminaliseringen av penningtvätt görs mer ändamålsenlig och lättillgänglig. Bland annat föreslås att det straffbara området utvidgas och att det blir möjligt att döma till ansvar trots att ett specifikt förbrott inte är styrkt. Ett dispositionsförbud föreslås även för egendom. Vi menar att regeringen nu skyndsamt måste återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär effektivare möjligheter till att bekämpa penningtvätt. Därtill måste sekretessformuleringar som hindrar Skatteverket att rapportera misstänkt penningtvätt ändras.
Näringsidkare och föreningar ska idag lämna uppgift om ersättning för utfört arbete av person med A-skattsedel för belopp som uppgår till minst hundra kronor under kalenderåret. Vi vill höja detta belopp till tusen kronor. Belopp under gränsen för kontrolluppgift ska vara skattefritt. Under 1980-talet tog vi bort momsredovisningsplikten för föreningar, vilket sparade mycket administration för ideella krafter. Vi ser dagens förslag som en motsvarande reform.
Privatpersoner ska lämna uppgift om ersättning för utfört arbete av person med A-skattsedel för belopp från tusen kronor. Vi vill höja beloppet till 3 000 kronor under kalenderåret. Om ersättningen överstiger 3 000 kronor är endast den del som överstiger 3 000 kronor skattepliktig för mottagaren. Förslagen har presenterats i Skatteverkets rapport 2007:1 Svartköp och svartjobb i Sverige del 2.
Skatteverket har och har haft en rad olika branschprojekt mot skattefusk. Personalliggare kombinerat med oannonserade kontrollbesök inom frisörs- och restaurangbranscherna har visat sig vara ett verksamt instrument. Vi vill i första hand gå vidare med bygg- och tvätteribranscherna i enlighet med utredarens förslag i Ds 2009:43 Närvaroliggare och kontrollbesök. Vi vill också framhålla de initiativ som t.ex. byggbranschen själv har tagit mot oseriösa företag och menar att det är hög tid att regeringen visar att den stödjer branschens olika initiativ. Vi vill efter hand utvidga detta system så att alla relevanta branscher och företag omfattas.
Månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske individuellt och inte, som idag, med en totalsumma. Det skulle underlätta för Skatteverket att upptäcka om arbetsgivaren betalar in för lite i skatt. En inbetalning på 50 000 kronor kan som det är idag gälla för fyra anställda likaväl som för 40. Genom individuell skattedeklaration försvåras redovisning av oriktiga siffror och det skapas möjlighet att bedöma realismen i inbetalningen. Den anställde ska också själv kunna kontrollera att skatter och avgifter är inbetalda för honom eller henne. Vi vill följa de förslag som lämnats i SOU 2011:40 Månadsuppgifter – snabbt och enkelt.
Ett entreprenadavdrag är en lösning där en viss del av betalning till en underentreprenör hålls inne för att säkra inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter. Syftet är att minska möjligheten till fusk och säkra betalningar av skatter och arbetsgivaravgifter.
Inte minst utlandsägda underentreprenörer och bemanningsföretag ställer till problem. I Finland har man infört regeln att om det utländska bemanningsföretaget inte betalar skatter och avgifter är entreprenörerna ovanför (de finska bolagen) ansvariga för dessa skatter och avgifter.
Vi vill se över de eventuella möjligheterna att införa ett entreprenadavdrag i ett första steg i i bygg- och anläggningsbranscherna.
Nya regler för F-skattsedel trädde i kraft den 1 januari 2009. Effekterna av det nya systemet för F-skattsedlar bör ses över inte bara ur ett arbetsmarknadsperspektiv utan också ur ett skatteuppbördsperspektiv.
Vi menar att antalet uppdragsgivare i de flesta fall är ett ganska bra mått på det som i lagstiftningen kallas ”beroende av uppdragsgivaren” och ”inordning i dennes verksamhet”. Vi vill därför ge antalet uppdragsgivare en större tyngd när Skatteverket bedömer huruvida en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd.
Idag finns det inte något krav på att utländska företag ska registrera sig i Sverige för att få bedriva näringsverksamhet här. Vi socialdemokrater vill att utländska företags verksamhet i Sverige ska vara synlig för våra myndigheter. Utländska företag och privatpersoner som är verksamma i Sverige kan idag ansöka om och godkännas för svensk F-skatt. Som uppdragsgivare, vare sig man är privatperson eller företagare, behöver man då inte utreda om man ska göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter. Det är ett bra och enkelt system.
En översyn av F-skatten måste därför lösa frågan om registrering av utländska företag, genom till exempel obligatorisk svensk F-skattsedel eller på annat sätt.
Idag kan Skatteverket avslå en ansökan om F-skatt då sökanden har varit inblandad i ekonomisk brottslighet och skattefusk. Rätten att ha F-skatt kan också dras in av samma skäl. Förnyad prövning av F-skattsedel eller F-skatt bör ske först efter det att grunderna för indragningen har undanröjts och en karenstid har utgått.
Med dagens lagstiftning har Skatteverket ingen möjlighet att stoppa vare sig bulvanförhållanden eller uppenbart grovt oseriösa ansökningar.
Ett problem är att målvakterna eller bulvanerna idag kan sättas in vid omstart av ett företag där den tidigare ägaren misskött sig och därför inte har rätt till F-skatt. Man startar nytt men nu med makan, sonen eller annan släkting som officiell företrädare. En regel bör införas att nystart av företag där officielle ägaren eller ansvarige är närstående till en företagare som tidigare misskött sig (och därför inte har rätt till F-skatt i ett nytt företag) inte har rätt till F-skatt såvida inte det framförs särskilda skäl, till exempel att den nya verksamheten är i annan bransch och den nye företagaren har utbildning eller andra förutsättningar för att bedriva verksamheten.
För nya företagare bör finnas möjlighet för Skatteverket att ge F-skatt bara för en begränsad tid, sex månader upp till två år, om skälig orsak finns att misstänka ansökaren som oseriös. Skälig orsaksgrund för detta skulle kunna vara kriminell bakgrund och att vederbörande uppenbarligen helt saknar elementära kunskaper för att driva det tänkta företaget i en viss bransch. Företagaren skulle månaden innan prövotiden går ut vara skyldig att inställa sig på Skatteverket med sin bokföring för att få fortsatt rätt till F-skatt. Med denna nya prövomöjlighet skulle Skatteverket på ett enkelt sätt bidra till att begränsa antalet oseriösa företag på marknaderna.
För att framgångsrikt slutföra arbetet mot skattefusk i taxibranschen behövs redovisningscentraler till vilka köruppdrag och ersättningar rapporteras. Dagens beställningscentraler kan sköta denna funktion. Krav på anslutning till redovisningscentral skrivs in som villkor för taxitillstånd. Precis som i fråga om certifierade kassaregister ska en övergångsperiod förbereda införandet. Skatteverket har i en hemställan till regeringen 2010-11-04 begärt att obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) införs men inget har hänt.
För utbetalning av avdrag för HUS-tjänster från Skatteverket måste ett kvitto där kunden intygar att arbetet verkligen utförts finnas i underlaget. Kvittensen ska givetvis kunna ske elektroniskt till Skatteverket. Såväl utförare som kund ska kunna lagföras om den kvitterade tjänsten ej utförts eller utförts till en annan kostnad än den uppgivna. Skatteverket skall göra kontroller av kvitton före sina utbetalningar.