Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stoppa EU:s förslag om att momsbelägga svenskt föreningsliv.
EU-kommissionen inledde för något år sedan ett överträdelseförfarande mot Sverige för att den svenska momslagen inte sägs följa EG:s momsdirektiv. Problemet enligt EU-kommissionen är att ideella föreningar i Sverige undantas från att registrera och betala moms på sina traditionella intäkter – servering, försäljning av varor (auktion, blommor, kläder) och tjänster (inventering i butiker, vakter på parkeringar) samt reklam och sponsring.
Under året har ett föreningsuppror spridit sig i Sverige, där en lång rad föreningar protesterar emot EU-kommissionens planer att tvinga in föreningarna i momssystemet. Sammanlagt har föreningsupproret med Kristdemokraterna i spetsen samlat totalt 1 170 föreningar bakom sig. Från exempelvis Uppsala län överlämnades den 25 september 2012 namnunderskrifter från närmare 400 föreningar, som totalt representerar 40 000 medlemmar, till finansminister Anders Borg.
I Jönköpings kommun, där upproret startade, skrev 243 föreningar under. I Vetlanda kommun står 134 föreningar bakom föreningsupproret.
I sitt upprop skriver de bland annat: ”Att momsbelägga föreningslivet skulle enligt vår bedömning få förödande konsekvenser. Momsen skulle inte bara drabba föreningslivet ekonomiskt utan också innebära en ökad administrativ belastning som det svenska civila samhället hittills kunnat undvika. Risken är att en stor del av kärnan i det ideella arbetet, efter ett sådant införande, varken skulle vara lönsamt eller ideellt. Vi menar att Europeiska Unionen bör ta hänsyn till den tradition som finns i Sverige gällande civila samhället och beskattning. De ideella insatser som görs i Sveriges föreningar kan inte nog uppskattas och bör inte beskattas!”
Detta visar på det starka engagemang som finns mot EU-kommissionens förslag gällande föreningsmomsen. Trots att det svenska systemet med momsbefrielse för föreningarna inte har ifrågasatts ur konkurrenssynpunkt driver kommissionen frågan vidare. Detta sker även om den finansieringsverksamhet som den övervägande delen av svenska idrottsföreningar bedriver sker i liten skala och främst riktar sig till medlemmar, supportrar och åskådare. Den konkurrerar med andra ord inte med reguljär kommersiell näringsverksamhet. De idrottsföreningar som bedriver omfattande verksamheter, såsom fotbollens allsvenska lag och ishockeyns elitserielag, bedrivs ändå ofta i bolagsform.
EU-kommissionens krav skulle innebära omfattande kostnader och ökat krångel för landets föreningar. Även om inkomsterna från försäljningen vid matcher momsbelades, skulle föreningen inte heller få dra av momsen på kostnader kopplade till den idrottsliga verksamheten, som utrustning och kläder. Det är mot denna bakgrund viktigt att riksdagen fortsatt håller frågan vid liv och uttalar sitt stöd för det arbete regeringen gör för att hålla undan EU-kommissionens förslag.