Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att synliggöra skatter på lönebeskedet.
Offentlighetsprincipen har, med rätta, lyfts fram som ett mycket väsentligt bidrag från Sverige och våra grundlagar för att stärka öppenheten i det europeiska samarbetet. Att lyfta fram medborgarnas rätt till ett öppet och transparent samhälle innebär inte enbart ett åtagande avseende en lättillgänglig tillgång till offentliga handlingar. Ytterst handlar det om medborgarnas möjligheter att få information från myndigheterna om hela bredden av lagstiftningens konsekvenser för dem. Detta borde inte minst gälla information om hur stor andel av deras lönesumma som de inte får behålla utan går till skatt och sociala avgifter.
Det har förmodligen funnits ett intresse hos vissa politiker att inte vilja medvetandegöra svenska folket om det totala skattetrycket. Skatterna höjdes successivt under en lång tid och kreativiteten att dölja skatter har varit stor. Det har i sin tur resulterat i att många svenskar underskattar skattetryckets nivå och inte vet hur mycket skatt de egentligen betalar. Det är inte heller helt ovanligt med uppfattningen att det finns ett direkt samband mellan skattetryck och välfärd, där höga skatter per definition förutsätts ge god välfärd. På så sätt har också ytterligare skattepålagor legitimerats.
För att tydliggöra för den enskilde löntagaren hur mycket skatt och sociala avgifter han eller hon betalar in, bör också arbetsgivaravgifterna anges på lönebeskedet. Några företag redovisar detta redan i dag, men de flesta löntagare får inte denna information.
Även det särskilda avdraget för förvärvsinkomster borde redovisas för att på så sätt ge en helhetsbild av det totala skattetrycket på den lön som en löntagare har arbetat ihop. Den offentliga sektorn bör föregå med gott exempel och snarast synliggöra skatter på lönebeskedet från riksdagen, Regeringskansliet, statliga myndigheter och kommunsektorn.