Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja skatten på alkohol.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en indexering av alkoholskatten motsvarande den som gäller för tobaksprodukter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för höjda minimiskatter på alkohol inom EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en höjning av skatten på alkoläsk och söt cider.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska föreslå åtgärder som förhindrar mängdrabatter på alkohol genom val av förpackning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Tullverket under en kortare period bör ges i uppdrag att prioritera kontrollen av den småskaliga alkoholinförseln i kombination med en informationskampanj mot smuggling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att införselnivåerna för alkohol sänks inom EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur internethandeln med alkohol kan bedrivas så att marknaden inte utgör ett hot mot vår restriktiva alkoholpolitik.1
1 Yrkandena 5 och 8 hänvisade till SoU.
Inom folkhälsoområdet är det högst motiverat att använda punktskatter för att begränsa de av våra beteenden som riskerar att skada oss själva och våra närmaste. Detta gäller främst skatter på alkohol och tobak samt i viss mån även spel. Folkhälsoskäl, och i alkoholens fall även brottsbekämpning, talar för fortsatt höjda svenska alkohol- och tobaksskatter samt för att vi genom EU måste få till stånd höjda minimiskatter på dessa produkter. Regeringen och folkhälsoministern talade våren 2011 för höjda alkoholskatter men har sedan inte vågat genomföra detta.
För tobaksskatten gäller en årlig omräkning av tobaksskattesatserna motsvarande den allmänna prisutvecklingen. Omräkningen av skattesatserna ska grunda sig på faktiska förändringar i konsumentprisindex från juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2010. Före november månads utgång varje år ska regeringen fastställa de omräknade skattebelopp som efter den årliga omräkningen ska betalas för påföljande kalenderår. En motsvarande indexering gällande alkoholskatten borde regeringen genomföra.
Det behövs också en höjning av alkoholskatten på alkoläsk och söt cider motsvarande vad som gäller i Tyskland i syfte att minska konsumtionen av alkoläsk. Alkoläskens tillkomst har bidragit till ungdomsfylleriet.
Vid köp av ”bag-in-box” eller ”lådvin” får konsumenten en farlig mängdrabatt. Boxen innehåller vin motsvarande fyra flaskor, men till priset av tre. Mängdrabatter på alkohol genom förpackningsformen måste åtgärdas, vilket regeringen har att se till.
Vid resa inom EU får varje vuxen idag ta med sig 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin samt 110 liter öl. Det ligger vida över vad en genomsnittlig svensk konsumerar på ett år och en person med denna konsumtionsnivå har alkoholproblem. Nivåerna är alltså orimligt höga ur folkhälsosynpunkt. De höga införselnivåerna försvårar också för medlemsländerna att bedriva en effektiv nationell alkoholpolitik och de bidrar till en olaglig vidareförsäljning, en vidareförsäljning som inte sällan är kopplad till annan och organiserad brottslighet. Statens folkhälsoinstitut har föreslagit att regeringen ger ett uppdrag till Tullverket att under en kortare period prioritera kontrollen av den småskaliga alkoholinförseln. Denna åtgärd bör kombineras med en informationskampanj mot smuggling och proaktivitet mot media, båda i samverkan med andra berörda aktörer i landet. På längre sikt föreslår institutet att Sveriges regering verkar för införselkvoter på alkohol inom EU som inte är högre än en genomsnittlig svensk årskonsumtion av alkoholdrycker, det vill säga fem liter sprit, 30 liter vin, 52 liter starköl, 17 liter folköl och knappt 3 liter cider och blanddrycker.
Privatimporten av alkohol är ett annat inflöde som underminerar den restriktiva alkoholpolitiken om inte skattekontrollen fungerar. En utvärdering av omfattningen av privatimporten och effektiviteten i skattekontrollen bör göras. Statens folkhälsoinstitut har föreslagit att regeringen utreder hur internethandeln med alkohol kan bedrivas så att marknaden inte utgör ett hot mot vår restriktiva alkoholpolitik. I det avseendet bör Alkohollagsutredningens förslag och andra relevanta nordiska länders nuvarande bestämmelser kring internethandel med alkohol beaktas. Konsumentombudsmannen bör också undersöka om internetföretagens försäljningsmetoder strider mot marknadsföringsreglerna.