Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att ytterligare höja skatten på cigaretter.
För att minska andelen som röker och täcka åtminstone delar av de samhälliga kostnader som bruket av cigaretter innebär har Sverige punktskatter på cigarretter. Det finns ett samband mellan rökning och allvarliga sjukdomar. Dessa sjukdomar står för en stor del av resurserna som Sverige lägger på sjukvård. Syftet med dessa punktskatter är, förutom att minska de samhällsekonomiska kostnaderna, även att minska efterfrågan på cigaretter.
I tidigare försök att minska efterfrågan har skatten på cigaretter höjts. Den nuvarande skattenivån är inte tillräcklig. Den samhälliga kostnaden för cigaretter ligger uppskattningsvis långt över den skattesats som nu betalas för ett paket cigaretter.
Enligt rekommendationer från Världsbanken och Världshälsoorganisationen (WHO) bör ett land som ämnar sänka de negativa skadeverkningar som cigaretter innebär höja sin tobaksskatt över inflationen varje år. Enligt artikel 6 i WHO:s tobakskonvention ska alla länder som förbinder sig att följa konventionen vidta pris- och skatteåtgärder för att minska efterfrågan på tobak. Med tanke på rekommendationerna från Världsbanken och WHO och att Sverige har förbundit sig att följa denna konvention bör Sverige se över möjligheterna att höja skatten på cigaretter ytterligare.
En höjd tobaksskatt skulle enligt all forskning ge effekt på tobakskonsumtionen. En vanlig uppskattning är att priselasticiteten för cigaretter ligger mellan –0,25 och –0,6, vilket innebär en minskning av rökandet med 2,5–6 procent om priset ökar med 10 procent.
Varje år får 10 000 personer cancer på grund av rökning. 6 400 människor dör varje år av rökning i Sverige och 200 av dem av passiv rökning. 15 procent av befolkningen utsätts för passiv rökning minst en gång per vecka. Det visar uppgifter från den nationella folkhälsoenkäten. En höjning av tobaksskatten skulle i förlängningen rädda liv.