Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om deponiskatt.
Avfall som läggs på deponi beläggs sedan 2000 med skatt som i dag uppgår till 435 kr/ton. Då avfall som tidigare lagts på deponi och beskattats tas ut för till exempel förbränning återförs den deponiskatt som betalats. Det har hänt mycket inom avfallssidan de senaste åren. På bara tolv år har den totala mängden avfall som på något sätt återvinns i Sverige ökat från 70 till 98 procent. Deponeringen, där varken material eller energi återvinns, har samtidigt minskat från 31 till 1 procent. I samband med detta har också antalet deponier minskat – ifrån cirka 300 1995 till cirka 150.
Gamla deponier som stängts kan innehålla olika material som nu kan återvinnas.
De pågår diskussioner i vårt land om att gå igenom gamla deponier och där ta ut material som kan förbrännas eller materialåtervinnas. Ett problem med detta är att om man går igenom en gammal deponi som är från tiden innan det var deponiskatt får man nu betala skatt för det avfall som återförs till deponi efter sortering. Skatteåterbäring ges inte för avfall som tas ut som sedan tidigare är obeskattat, medan det material som nu förs tillbaka till deponeringsanläggningen blir belagt med skatt. Det gör att det inte blir lönsamt att gå igenom gamla deponier. Därigenom missas möjlighet att kunna utvinna nyttig energi respektive göra materialåtervinning ur gammalt avfall. Deponeringsskatten är viktig och har haft en positiv miljöpåverkan, i och med att återvinningen ökat dramatiskt sedan införandet.
Dock finns det anledning se över på vilket sätt deponiskatt ska tas ut då man går igenom gamla obeskattade deponier för ny materialåtervinning resp. energiutvinning.
Regeringen bör utifrån detta därför överväga att se över möjligheterna till en översyn av lagstiftningen kring deponiskatten.