Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt utforma en proposition om tonnageskatt.
I snart sex års tid har finansminister Anders Borg sagt att frågan om tonnageskatt bereds. Så sent som den 13 september i år besvarade finansministern två interpellationer i frågan om tonnageskatt. I svaret hänvisas till att regeringen ”avser därför att ur ett vidare perspektiv låta utreda frågorna om tonnageskatt och andra stöd till sjöfarten”. Att frågan om lagstiftning av tonnageskatt har dragits i långbänk leder till utflaggning och tusentals förlorade svenska jobb till sjöss. Andra sjöfartsländer har i EU infört tonnageskatt för att skapa likvärdiga konkurrensförhållanden för handelsfartygen. I februari i år införde Finland en ny tonnageskatt, något som redare i Finland menar leder till minst 700 nya jobb. Det är jobb som försvinner från Sverige när rederierna går från svensk till finländsk flagg. Sverige förlorar därmed både arbetstillfällen och skatteinkomster på grund av den borgerliga regeringens passivitet när det gäller att ta fram ett förslag för en tonnageskatt, något som minskar våra förutsättningar att vara en viktig sjöfartsnation.
Nu när vi har kunnat ta del av regeringens lista över planerade propositioner under riksmötet 2012/13 finns inte en proposition om tonnageskatt med. Istället tänker regeringen fortsätta utreda frågan samtidigt som jobben försvinner från Sverige. Detta är inte acceptabelt; vi menar att regeringen istället skyndsamt ska verkställa riksdagens tillkännagivanden om en proposition om tonnageskatt.
Tonnageskatt innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens nettodräktighet, vilket anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. Begreppet tonnageskatt används internationellt, men det är inte en skatt utan i stället ett sätt för rederiet att beräkna inkomsten av den del av verksamheten som kan hänföras till transport av gods eller passagerare. Den del av rederiets inkomst som beräknas med stöd av tonnageskattereglerna ska läggas samman med rederiets övriga inkomster och beskattas med den bolagsskattesats som tillämpas på näringsverksamhet i övrigt.
Tonnageskatten är viktig för att handelsflottan i Sverige ska utvecklas och få likvärdiga förutsättningar som andra EU-länder. Detta bör ske för att undvika att framtida investeringar kommer att läggas utanför Sverige i länder där rederierna känner att konkurrenskraften är bättre. Vissa stater erbjuder redare att registrera sina fartyg i öppna register och segla under s.k. bekvämlighetsflagg. Flertalet sjöfartsnationer i Europeiska unionen (EU) har infört system med tonnageskatt i syfte att stödja sina sjöfartsnäringar och förmå redare att återregistrera fartyg under nationell flagg.
Att införa ett tonnagebaserat system för sjöfarten skulle göra att den svenska näringen fick likartade villkor som sina konkurrenter. Rederiverksamheten skulle utvecklas och det blev fler svenska arbetstillfällen. Utan tonnageskatt för den svenska rederinäringen håller sjöfarten på att förlora sin konkurrenskraft och sina möjligheter att utvecklas i Sverige. Det är något som det råder fullständig enighet om från både arbetstagarorganisation och arbetsgivare. Seko, Sjöbefälsförbundet, Sveriges Fartygsbefälsförening och Redareföreningen har under flera år krävt att regeringen ska agera.
Riksdagen genom skatteutskottet riktade våren 2007 ett enhälligt tillkännagivande till regeringen i frågan. I budgetpropositionen för 2008 skrev regeringen själv följande: Regeringen avser att se över möjligheten att införa ett system med tonnagebeskattning av fartyg. Liknande system finns i majoriteten av sjöfartsnationerna inom Europeiska unionen. Syftet med dessa system är att ge rederier i Europa bättre möjligheter att konkurrera med rederier i länder med s.k. bekvämlighetsflagg.
Trots detta uttalande hände inget och riksdagens skatteutskott följde enigt upp denna budgetskrivning den 28 april 2008 i ett yttrande till konstitutionsutskottet.
Kommissionen har den 21 januari 2009 presenterat centrala strategiska mål för Europas sjötransporter fram till 2018. Däri skriver kommissionen bl.a. att tydliga och konkurrenskraftiga EU-ramar för tonnagebeskattning, inkomstbeskattning och statligt stöd bör upprätthållas och i tillämpliga fall förbättras. Kommissionen betonar att EU-flaggstater står inför en skarp konkurrens från flaggstater utanför EU. Vid motionsbehandling den 21 april 2009 enades därför skatteutskottet om bl.a. följande tydligt talande formulering:
Utskottet uttalade i det nämnda ärendet att det är fortsatt angeläget att beredningen av utredningens förslag kan slutföras skyndsamt. Utskottet förutsatte att regeringen beaktar vad kommissionen anfört i de strategiska målen för sjöfarten fram till 2018 och förklarade sig utgå ifrån att frågan ska kunna få sin lösning utan att riksdagen ska behöva besluta om ännu ett tillkännagivande till regeringen.
Vid behandling i skatteutskottet februari 2010 hänvisades återigen till de uttalanden som utskottet gjort vid tidigare behandling av motionsyrkanden om tonnageskatt kan slutföras skyndsamt. Utskottet utgick från att regeringen följer riksdagens tidigare beslut i frågan. Samma procedur upprepades i mars 2011 och så även i april 2012. Det är uppenbart att regeringen istället för att skyndsamt hantera frågan om tonnageskatt obstruerar mot riksdagens tillkännagivande. Det är något som hotar arbetstillfällen i Sverige.