Motion till riksdagen
2012/13:Sk268
av Matilda Ernkrans (S)

Miljöskadliga subventioner


S5162

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undantag för energi- och koldioxidskatt och miljöskadliga subventioner.

Motivering

När SCB sammanställde vilka de svenska miljöskadliga subventionerna i Sverige var, räknade de ut att skattebetalarna stod för subventioner för 9 miljarder 2007. En stor del handlar om undantag från skatten på koldioxid. Också Naturvårdsverket har granskat de miljöskadliga subventionerna och i en sammanställning redovisat dessa för regeringen. De uppdaterades 2012. Enligt Simon Upton, OECD, är de svenska subventionerna så mycket som 23 miljarder varje år. Ofta handlar det om undantagen är skillnad i beskattning på utsläppen av fossilt koldioxid och i flera fall ett undantag för vissa verksamheter från att betala skatt på utsläpp av fossilt koldioxid.

Att subventionera fossila bränslen och samtidigt införa dyra åtgärder för att minska utsläppen av fossila bränslen innebär dålig politisk samstämmighet och det är ineffektivt för samhället och skattebetalarna. I princip har skattebetalarna en dubbelkostnad för att ”flytta” utsläpp från en sektor till en annan men når inte närmare klimatmålen.

I regeringens klimatproposition 2009 gavs en mängd förslag på avtrappning av subventionerna. Där konstateras att detta är ett samhällsekonomiskt bra sätt att minska utsläppen. Regeringen konstaterar också följande:

Inriktningen bör således vara att nedsättningen av koldioxidskatten slopas på lång sikt.

Den industriella verksamhet som inte omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter idag får ett avdrag på 70 procent av koldioxidskatten. Från och med den 1 januari 2015 blir avdraget 40 procent av koldioxidskatten. I den proposition där detta förslag lades för riksdagen (proposition 2009/10:41 Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010) står:

Energikostnadernas andel av de totala kostnaderna för företag utanför handelssystemet är generellt låg, med undantag för framför allt växthusnäringen. Det innebär att en högre koldioxidskatt än i dag kan tas ut utanför handelssystemet, utan att det i någon större utsträckning medför att utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser flyttar på ett sådant sätt att de globala utsläppen inte minskar.

Andra områden där subventioneringen minskat är skatten på diesel. År 2011 var skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 33,8 öre/kWh medan dieselolja i den främsta miljöklassen beskattades med 15,3 öre/kWh. Skatteavvikelsen skiljer därmed 18,5 öre/kWh för dieselbränsle. Riksdagen har beslutat att höja skatten på dieselolja till 17,3 öre/kWh år 2013, vilket innebär att subventionen minskar. Idag ökar antalet dieselbilar bland nybilsproduktionen och detta motverkar en rad miljömål och är således dålig politisk koherens. Förutom ökade utsläpp av fossilt koldioxid har EU kritiserat Sverige för höga partikelhalter (cancerframkallande) i våra storstäder – partiklarna kommer både från dieseltrafiken och från upprivna partiklar av dubbade vinterhjul. Dieselbilarna upplevs som billigare att köra jämfört med bensinbilar och andra drivmedel. Dieselmotorerna har också gjorts snålare, vilket tillsammans med det höga världsmarknadspriset på olja gjort att intresset för dieselbilar ökat. Det har med andra ord trots den minskade subventionen blivit billigare att köra dieselbilar. En fortsatt minskad subvention av diesel är således önskvärd.

Naturgas och gasol som används som drivmedel är befriade från energiskatt. Koldioxidskatt införs från 2013. Skatteavvikelsen och subventionen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1: 33,8 öre/kWh. Naturgas och gasol är liksom andra fossila bränslen klimatpåverkande. Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid från naturgas är dock lägre än från bensin och diesel. Men eftersom koldioxidskatten bygger på utsläppen kommer en koldioxidskatt på naturgas och gasol att bli lägre än för bensin. För de företag som säljer fordonsgas som är en blandning av naturgas och biogas kommer en beskattning av naturgas att leda till en ökad ekonomisk motivation till ökad biogasproduktion.

Det finns flera exempel på undantag och subventioner som inte kommer att vara hållbara när vi närmar oss de datum då riksdagens klimatmål ska vara uppfyllda. I riksdagens beslut från 2009 har avvecklingen av undantagen bara börjat. Jag menar att regeringen ska överväga den fortsatta avvecklingen av undantagen och återkomma till riksdagen med en handlingsplan gällande de miljöskadliga subventionerna.

Stockholm den 2 oktober 2012

Matilda Ernkrans (S)