Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fortsatt momsfrihet för den ideella sektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utvidga reformen om avdragsrätt på gåvor till ideella organisationer till hela den ideella sektorn samtidigt som nivån på skatteavdraget höjs.
Samhället består av den ideella sektorn, eller det civila samhället som det också kallas, den privata sektorn och den offentliga sektorn. Var och en av dessa tre samhällssektorer har sina viktiga roller och uppgifter. De har olika drivkrafter och arbetssätt. Detta ska vi slå vakt om.
Det offentliga ska vara understödjande, samordnande och kompletterande när inte marknaden fungerar av sig själv eller när eldsjälarnas engagemang inte räcker till för de insatser som behöver göras. Utan den privata sektorn, dit företagen räknas som ger jobb och betalar skatt, skulle vi inte ha råd med välfärden.
Det offentliga får inte omöjliggöra eller försvåra för den ideella sektorn genom lagstiftning, beskattning eller andra åtgärder. Tvärtom måste uppgiften vara att underlätta, synliggöra och uppmuntra.
Det civila samhället och föreningsengagemanget utgör en betydande del av samhällsekonomin. Det stärker demokratin och medborgarskapet. En ömsesidig respekt mellan det offentliga, det privata och den ideella sektorn är nödvändig i vårt samhälle eftersom alla tre sektorer behövs.
Sverige är ett av de länder i världen som har flest ideellt engagerade medlemmar i föreningslivet. Ungefär 90 procent av befolkningen är medlemmar i en eller flera föreningar och varannan svensk utför regelbundet ideellt arbete. Totalt beräknas att vi har drygt 200 000 ideella, icke vinstdrivande, föreningar. Där utförs ideella insatser motsvarande 400 000 årliga heltidsjobb. Den ideella sektorn är dessutom en stor arbetsgivare med över 100 000 anställda, och den omsätter mer än 200 miljarder kronor.
Vi i Kristdemokraterna vill stärka det civila samhällets möjlighet att göra människor mer delaktiga och engagerade i samhällsutvecklingen och välfärden. Regeringens ambition är också att i dialog med föreningslivet förbättra villkoren för det civila samhället.
I Örebro finns ett bra exempel på samarbete mellan den ideella och den offentliga sektorn. Ett ideellt utvecklingscenter har bildats där mer än hundra föreningar har undertecknat en överenskommelse som har arbetats fram i dialogform. Den innehåller ett flertal åtaganden som Örebro kommun ska leva upp till.
För att Sverige ska kunna behålla ett rikt föreningsliv krävs dock att byråkrati och politisk klåfingrighet hålls på avstånd. Sverige måste bestämt säga nej till hotet från EU om att momsbelägga den ideella sektorn. Om inte det civila samhället undantas från unionens momsregler kommer det att slå hårt mot svenskt föreningsliv.
De verksamheter som drivs ideellt, bland annat de second hand-butiker som drivs av kyrkor och hjälporganisationer och som frigör resurser att hjälpa ett oräkneligt antal människor, ska inte beskattas utan uppskattas.
Efter ett långt utredningsarbete har Sverige som sista nation i Europa infört avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. Sedan januari 2012 får en privatperson som skänker 6 000 kronor till hjälporganisationer betala 1 500 kronor mindre i skatt. Inga företag får göra avdrag och det är bara de av Skatteverket godkända verksamheterna, som faller inom ramen för så kallad hjälpverksamhet eller främjande av vetenskaplig forskning, som kan komma ifråga.
Beslutet att införa avdragsrätt var definitivt ett viktigt genombrott, men med nuvarande begränsningar kommer ytterst få ideella organisationer att kunna passera genom nålsögat. Det är till exempel absurt att gåvor till ideella organisationer som arbetar hälsoförebyggande inte får vara avdragsgilla.
De kraftiga restriktionerna har gjort att reformen inte alls lett till den kraftiga ökningen av ideella gåvor som förväntades. Därför är det dags att som nästa steg höja beloppsgränsen för avdraget, utvidga reformen till att gälla ideell verksamhet över lag samt att också tillåta företag att ge ideella gåvor som ett led i företagens sociala ansvarstagande.
För att reformen ska få ett ännu starkare genomslag bör ideella organisationer i stort och inte bara hjälpverksamhet komma ifråga. Samtidigt bör nivån på skatteavdraget höjas. Dessutom borde också företag som vill stärka det civila samhället kunna få göra skatteavdrag. Regeringen bör utreda möjligheten till detta. Det är nödvändigt att vässa reformen för att på allvar uppmuntra det engagemang som läggs ner hos frivilligorganisationerna.