Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över arbetsgivaravgifterna för små och medelstora företag.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta Skatteverket på skattebeskedet redovisa bruttoinkomst från anställning inklusive arbetsgivaravgifter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att göra det obligatoriskt för offentliga arbetsgivare att på lönebeskedet redovisa total lönekostnad inklusive arbetsgivaravgift, avtalspension och övriga förmåner.
1 Yrkande 1 hänvisat till SfU.
Ett gynnsamt företagsklimat ger fler och växande företag som i sin tur skapar tillväxt och nya arbetstillfällen. Utan företagen saknas den nödvändiga grunden för vår gemensamma välfärd.
Alliansregeringen har genomfört och aviserat en rad åtgärder för att stärka näringsklimatet i Sverige, bland annat genom sänkt bolagsskatt, ett nytt investeraravdrag och förbättrad rättsäkerhet för den enskilde. Regeringen har sänkt arbetsgivaravgifterna med en procentenhet, halverat arbetsgivaravgifterna för unga upp till 26 år och genom nystartsjobben och helt tagit bort arbetsgivaravgifterna för dem som anställer unga, långtidsarbetslösa samt nyanlända invandrare.
Ytterligare steg måste dock tas för att minska företagens skattebörda. För många små och medelstora företag är kostnaden för att anställa fortfarande alltför hög. Enligt en undersökning som presenterats av Företagarna anser företagen att de höga arbetsgivaravgifterna är ett av de största hindren för företagande och jobbskapande. Arbetsgivaravgiften för svenska företag ligger på 31,42 procent. Avgiften beräknas som andel av den anställdes bruttolön. Arbetsgivaravgiften är tänkt att vara kopplad till förmåner i socialförsäkringssystemet, bland annat ålderpensionsavgift, sjukförsäkringsavgift och föräldraförsäkringsavgift.
Trots genomförda sänkningar av arbetsgivaravgifterna har Sverige, med internationella mått mätt, fortfarande höga kostnader för att anställa. Som jämförelse är den lagstadgade avgiften i Finland 24 procent av lönen och 14 procent i Norge. (Företagarna 2011). Danmark har generellt sett högre löner och arbetstagaren står själv för inbetalningarna av löneskatterna. Regeringen bör se över möjligheterna att ytterligare sänka arbetsgivaravgifterna med fokus på små och medelstora företag.
|
Ålderspensionsavgift |
10,21 % |
|
Efterlevandepensionsavgift |
1,17 % |
|
Sjukförsäkringsavgift |
5,02 % |
|
Föräldraförsäkringsavgift |
2,60 % |
|
Arbetsskadeavgift |
0,30 % |
|
Arbetsmarknadsavgift |
2,91 % |
|
Allmän löneavgift |
9,21 % |
|
Totalt |
31,42 % |
Källa: Skatteverket.
Den allmänna löneavgiften räknas också som en del av arbetsgivaravgiften. I år (2012) uppgår löneavgiften till 9,21 procent. Löneavgiften tillfaller staten och är inte kopplad till socialförsäkringssystemet, vilket gör att den i praktiken är att betrakta som en skatt snarare än en avgift. Idag är det svårt för en anställd att överblicka de skatter och avgifter som varje månad betalas in. För att öka medborgarnas kännedom om arbetsgivaravgifternas storlek bör offentliga arbetsgivare redovisa bruttolön inklusive sociala avgifter för sina anställda på deras lönebesked. Även Skatteverket bör på skattebeskeden också redovisa arbetsgivaravgifter för den enskilde. Detta bör ges regeringen tillkänna.