Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetsmarknadsprövning.
Arbetsmarknadsprövningen är den ordning som säger att arbetstillstånd endast ska beviljas när det är klarlagt att det råder brist på arbetskraft inom yrket. Alltså att arbetsgivaren inte kan fylla platsen på annat sätt än med arbetskraft från tredjeland.
För den svenska arbetsmarknaden handlar det om att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan arbetstagare. Det gör man genom kollektivavtalet.
Den så kallade Kaki-utredningen gav 4 övergripande skäl till varför arbetsmarknadsprövningen behövs:
Genom den reglerade arbetskraftsinvandringen ställs behovet av arbetskraft i form av brist på arbetskraft i fokus. Inom EU råder gemenskapsföreträde eller unionsföreträde. Det innebär att alla EU-länder genom politisk överenskommelse är bundna att först försöka lösa eventuella arbetskraftsbrister eller rekryteringssvårigheter genom den gemensamma europeiska arbetsmarknaden. EU-medborgare och andra varaktigt bosatta ska ha förtur till lediga tjänster. Det är något som Sverige knappast lever upp till idag. Arbetskraftsinvandring ska inte tränga undan vare sig arbetskraft som redan finns i landet eller inom unionen.
Ett annat syfte med arbetsmarknadsprövningen är att säkerställa att löner, försäkringsskydd, och övriga anställningsvillkor för personer som invandrar för att arbeta skall vara i nivå med dem som gäller för arbetskraft som redan finns i Sverige. Arbetsmarknadsprövningen är att betrakta som en seriositetsgallring. Idag är det andra skäl än arbetsbrist som dominerar bland de olika skäl som arbetsgivare kan tänkas ha för att rekrytera från tredjeland. Genom arbetsmarknadsprövningen utgör arbetsgivarens önskan om att förse sig med billig arbetskraft inte längre ett giltigt skäl för arbetstillstånd.
Allmänt gäller att myndigheterna genom den reglerade arbetskraftsinvandringen skall verka för att den svenska arbetsmarknaden och ekonomin påverkas positivt. Detta synsätt kan inte en enskild arbetsgivare förväntas ha eftersom denne kan antas i första hand se till den egna verksamhetens behov.
Med arbetstillståndet följer ett ansvar för det offentliga att tillhandahålla service och välfärd. Eftersom det är ett ansvar som faller på det offentliga stat eller kommun, är det rimligt att också staten har rätt att bestämma hur och till vem arbetstillstånd beviljas. Det svenska samhället ikläder sig ett ansvar och tillhandahåller offentlig service och, om så behövs, ett stöd till dem som behöver det. Detta gäller naturligtvis också dem som invandrar för att arbeta och deras familjer. När de är folkbokförda här har de i stort sett samma rättigheter och skyldigheter i samhället som andra som bor här.