Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en handlingsplan mot barnfattigdom.
Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Forskning har visat att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter, som utbildning och fysisk och psykisk hälsa. Att förbättra villkoren för de ekonomiskt mest utsatta barnen kan alltså få positiva effekter på långt fler områden än de ekonomiska.
Omkring 220 000 barn i Sverige beräknas växa upp i fattiga familjer där brist på pengar är ett ständigt problem. Det handlar om familjer som kämpar för att få tillvaron att gå ihop utan några marginaler utöver det allra nödvändigaste.
Barnfattigdom förekommer i hem där föräldrarna är arbetslösa, deltidsarbetande eller lågavlönade. Det finns två faktorer som var för sig ökar risken för ekonomisk utsatthet – att ha utländskt ursprung och att växa upp med en ensamstående förälder. Tillsammans förstärker dessa två faktorer varandra och mångdubblar risken för fattigdom.
Ur ett barnperspektiv är det allvarligt att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard ökar eftersom det innebär risk för både sociala och ekonomiska problem. Om inget görs för att vända utvecklingen nu är det stor risk att inte bara barnfattigdomen totalt kommer att öka utan också att klyftorna kommer att vidgas än mer. Både självförtroende och framtidstro kan minska hos barn som upplever att det är stor skillnad mellan vad de själva har för möjligheter och vad andra barn kan göra.
För att bekämpa barnfattigdom krävs en kombination av åtgärder: jobb som ger föräldrarna möjlighet att integreras och utvecklas i arbetslivet, tillräckligt och genomtänkt inkomststöd och nödvändiga välfärdstjänster för barnen och deras familjer. En välfärd som omfattar alla minskar de ekonomiska klyftorna och ökar den sociala sammanhållningen, samtidigt som den ger alla barn förutsättningar att förverkliga sina drömmar.
Med anledning av det ovan anförda bör regeringen ta initiativ till en nationell handlingsplan mot barnfattigdom. Handlingsplanen bör innehålla åtgärder med sikte på en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik, rätt till heltid, ökad rätt till barnomsorg på obekväm tid, förstärkta trygghetssystem samt satsningar på ekonomiskt utsatta familjer. Andra viktiga insatser är resursfördelning utifrån elevernas behov, satsning på kultur- och musikskolan och sociala investeringar på kommunal nivå.