Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inkomstbortfallsprincipen ska gälla och att taket för sjukförsäkringen därför ska höjas så att en större andel av löntagarna ligger under taket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att målet på sikt bör vara att de allra flesta av löntagarna ska få ut 80 procent av lönen vid sjukdom.
Det svenska trygghetssystemet håller inte längre världsklass. Den slutsatsen kan man dra av Joakim Palmes med fleras rapporter som presenterades i somras om det svenska socialförsäkringssystemet i en internationell jämförelse. För oss socialdemokrater har det alltid varit viktigt att hålla fast vid inkomstbortfallsprincipen i sjukförsäkringen.
Den handlar om att alla som arbetar omfattas, oavsett vilket jobb man har. Den gör ingen skillnad på om man har ett slitigt jobb där arbetsmiljön är bullrig, smutsig och med många tunga lyft eller om man sitter i ett luftkonditionerat kontor på dagtid. Inkomstbortfallsprincipen gör heller ingen skillnad på om man har låg, medelhög eller hög lön. Alla ska ha samma procent av sin lön vid sjukdom. Ett avsteg har alltid gjorts och det är att höginkomsttagare har fått acceptera att det finns ett tak som gör att de inte kan erhålla samma procentuella ersättning som övriga löntagare.
För att någorlunda följa med i löneutvecklingen höjde den socialdemokratiska regeringen 2006 taket till 10 basbelopp. Den borgerliga regeringen har sedan sänkt taket till 7,5 basbelopp. Det innebär att knappt hälften av alla heltidsarbetande män och en tredjedel av alla heltidsarbetande kvinnor befinner sig i inkomster ovanför detta tak.
Men avgiften till sjukförsäkringen som arbetsgivaren betalar är alltid samma procent. För närvarande 5,02 %. Det innebär att med en inkomst på 20 000 i månaden betalar arbetsgivaren 12 048 kronor per år. För en inkomsttagare med en månadsinkomst på 40 000 betalar arbetsgivaren 24 096 kronor per år och för den som har 60 000 i månadsavgift betalar arbetsgivaren 36 144 kronor per år. Dessa exempel visar på att det blir större avgifter ju högre inkomster man har. Något övre tak för avgiftens storlek finns inte. Det blir därför en orättvisa när taket för utbetalning är så lågt som 7,5 basbelopp. Legitimiteten för sjukförsäkringen blir allt svårare att uppnå.
Avgiften har också ett starkt solidariskt inslag av utjämning mellan dem som har hög inkomst och som mindre använder sig av sjukförsäkringen och dem som har lägre inkomst men större behov av att använda sig av försäkringen.
Riksdagen ger regeringen tillkänna att inkomstbortfallsprincipen ska gälla och att taket för sjukförsäkringen ska höjas så att en större andel av löntagarna ligger under taket med målet att de allra flesta ska få ut 80 procent av lönen vid sjukdom.