Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av förutsättningar för förrehabilitering.
Efter en mycket lång sjukfrånvaro, i flera år, är det oerhört svårt att komma tillbaka till yrkeslivet. Blotta tanken på att man kan ha en plats på arbetsmarknaden när man aldrig varit där eller att kunna återgå till yrkeslivet är främmande och otänkbar för de flesta. Dessa personer är i behov av en förberedande rehabilitering inför överförandet till Arbetsförmedlingen och allt vad de har att erbjuda i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och dess fortsättning. Folkhögskolorna har arbetat fram en ny rehabiliteringsmetod som är anpassad just till dessa personer.
Denna förrehabilitering har drivits i projekt vid 10 av landets folkhögskolor och har omfattat totalt 407 deltagare som har medverkat vid utvärderingsprojektet. I 15 veckor deltog personerna och syftet var att 60 procent av deltagarna skulle komma närmare arbetsmarknaden och kunna delta i arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som Arbetsförmedlingen, eller Försäkringskassan i samarbete med Arbetsförmedlingen, senare kom att erbjuda. Den utvärdering som utfördes av Professor emeritus Alf Bergroth, Mittuniversitetet, och Professor emeritus Jan Ekholm, Karolinska sjukhuset, visar att för 315 av deltagarna var 50 procent efter genomförd förrehabilitering i aktiva rehabiliteringsåtgärder med inriktning på arbetsmarknaden. 65 procent av deltagarna bedömdes av samverkansansvariga tjänstemän på Försäkringskassan ha haft nytta av förrehabiliteringen och hade kommit närmare arbetsmarknaden. Med andra ord hade syftet med förrehabiliteringen uppnåtts. Denna metod är inte och har inte varit något i stället för eller ett alternativ till något annat, utan ett alternativ till passivitet.
Med tanke på att det fortfarande är många i landet med lång sjukfrånvaro eller som aldrig kommit in på arbetsmarknaden finns all anledning att på alla sätt finna fler vägar in till arbetsmarknaden. Vi kan inte acceptera att personer tvingas till utanförskap på grund av att det inte finns tillräckligt bra rehabiliteringsmetoder och det krävs nya tillskott i rehabiliteringsprocessen. Alla sätt är värda att pröva och utveckla. Förrehabiliteringsprojektet har all anledning att bli ännu bättre men då fordras möjligheter till utveckling och förfinade frågeställningar i utvärderingen. Medel från Folkbildningsrådet kan inte beviljas då det inte finns med i budgeten för 2013.
Med hänvisning till ovanstående torde det var självklart att förrehabilitering ska accepteras och att det ska bli möjligt att finna medel så att metoden kan fortsätta utveckla och följas upp genom kvalificerade studier.