Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på förbättrad samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Cirka 80 % av alla som är sjuka eller arbetslösa är en kort period i behov av trygghetssystemen men ca 20 % har behov under en längre tid. Dessa människor är beroende av att samverkan mellan myndigheter fungerar, då man ofta blir beroende av trygghetssystemen hos olika myndigheter över tid.
Många människor är idag för sjuka för att kunna arbeta men för friska för att få vara sjukskrivna. Trots att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen under många år haft samarbetsprojekt runt om i Sverige hamnar många mellan stolarna än idag. Det har skrivits avtal mellan myndigheterna om hur de ska förhålla sig till varandra när det gäller enskilda människors förflyttning mellan systemen, men ändå går det snett alldeles för ofta. Det får inte i ett samhälle som säger sig vara mån om sina medborgare finnas tillfällen då man lämnas vind för våg på grund av de nya regler som har införts i sjukförsäkringen. Regeringens regelförändringar har bidragit till att allt fler hamnar mellan stolarna, vilket medfört att många hamnat i en mycket svår ekonomisk situation.
Det borde vara en självklarhet att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i detta läge sätter sig gemensamt tillsammans med den försäkrade och beslutar vem som tar över ansvaret och hjälper personen i fråga vidare. Den enskilde hamnar i ett ingenmansland och blir tvungen att vända sig till socialkontoret för att försöka få hjälp med sin försörjning.
Den lokala finansiella samordningen bör utvecklas för att förhindra att den enskilde individen hamnar mellan stolarna. Den finansiella samordningen via Finsamförbund måste förbättras för att öka den enskildes möjligheter att återvända till arbetsmarknaden.
Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samarbete behöver utvecklas för att öka den enskildes rehabiliteringsmöjligheter.