Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reformering av underhållsstödet.
För oss Socialdemokrater är utgångspunkten för familjepolitiken att alla barn har rätt till goda uppväxtvillkor och att alla barn har rätt att få de bästa förutsättningarna för att förverkliga sina drömmar. Vi vill ha en familjepolitik som bidrar till generellt goda uppväxtvillkor för varje barn och till att föräldrar inte ska behöva välja mellan föräldraskap och förvärvsarbete. När kvinnor och män delar på ansvaret för jobb och familj förbättras både den ekonomiska tillväxten och människors livskvalitet. Vi vill fortsätta att utveckla den familjepolitiska modell som vi har i Sverige. I vår kommittémotion om familjepolitiken redovisar vi en mängd insatser som skulle kunna göras för att bättre nå de familjepolitiska målen. Många av förslagen tar sin utgångspunkt i den utveckling vi kunnat se sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006. Ökad arbetslöshet och försämrad generell välfärdspolitik har skapat ökade klyftor i det svenska samhället.
Enligt Rädda Barnen växer nästan 250 000 barn i Sverige upp med fattiga föräldrar. Det är inte acceptabelt. Vi vill ha goda uppväxtvillkor för alla barn så att alla, inte bara några, kan växa upp och förverkliga sina drömmar. Den politik regeringen driver gör dock att utvecklingen går åt helt fel håll. Klyftorna fortsätter att öka. Inget barn ska behöva växa upp i fattigdom och skämmas för att inte ha råd att delta i fritidsaktiviteter eller skolresor. En solidarisk omfördelning mellan dem som har och inte har barn är en viktig del av den generella välfärden. Och en aktiv jobbpolitik är en förutsättning för att kunna ha något att fördela. Bristen på jobbpolitik har gjort att allt fler står utan arbete. Och när sysselsättningsgraden sjunker och arbetslösheten ökar, så drabbas både enskilda och hela samhällsekonomin. Värst blir det naturligtvis för dem som redan tidigare hade det tufft ekonomiskt. Inte minst när klyftorna dessutom vidgats genom bristen på fördelningspolitiska insatser – inte minst inom familjepolitiken. Regeringen bör mot den bakgrunden redovisa de fördelningspolitiska effekterna av regeringens förda politik inom det familjepolitiska området för riksdagen.
I regeringens proposition 2012/13:16 Vissa frågor om underhållsstöd skulle regeringen kunna lägga förslag om förstärkt underhållsstöd och om hur stödet till ensamstående skulle kunna utvecklas. Men i stället väljer regeringen att enbart lägga fram ett antal smärre korrigeringar i nuvarande system som främst rör hur avbetalning av underhållsstöd ska regleras. Vi har inget att erinra mot förslagen, men tycker att regeringens ambitioner på det familjepolitiska området onekligen är blygsamma.
Bland de familjer som är mest utsatta för fattigdom är de som är ensamstående med barn. Underhållsstödet har inte höjts på många år och det är hög tid att de ensamstående föräldrarna får ta del av ekonomiska satsningar. Vi har därför föreslagit en höjning av såväl barnbidraget som underhållsstödet i vårt budgetalternativ. Tillsammans skulle förslagen bidra till att stärka barnfamiljers ekonomi och därmed också bidra till att färre barn växer upp i knappa ekonomiska förhållanden. Men situationen för ensamföräldrar handlar också om hur omkringliggande samhället fungerar – alltifrån tillgången till barnomsorg till hur arbetsmarknadsinsatser utformas. Det är andra familjemönster i dag än för 30 år sedan och de stödsystem som i dag finns kring ensamföräldrar behöver utvecklas för att möta den nya tidens krav och utmaningar. Mot den bakgrunden föreslår vi att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om reformerat underhållsstöd.