Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att Sverige utvecklas som solenergiland med inriktning mot såväl solvärme som solel.
Sverige har antagit en ambitiös klimat- och energipolitik. Målet är att Sverige senast år 2050 ska ha upphört att bidra med nettoutsläpp av växthusgaser. Behovet av tidiga åtgärder för att minska jordens överhettning är nödvändigt. Detta också som en försiktighetsåtgärd för att säkra att klimatmålen nås i tid. Det kräver insatser inom en lång rad områden, för att bryta beroendet och på sikt ersätta fossilbränsle, för att minska energiförbrukningen genom effektivisering men också genom bl a alternativ till el för uppvärmning, ny elproduktion kopplat till fjärrvärme och solvärme.
Sverige ska ligga i framkant för att klara omställningen till ett förnybart energisystem. Det kräver en tydligt uttalad ambition från statens sida och tydliga prioriteringar. Vi ska inte göra om misstagen från förr att klamra oss fast vid gamla lösningar och leva på gamla lagrar. Det gör att vi förlorar marknadsmöjligheter, vilket skett under gångna år till följd av bristande tydlighet – t ex när det gäller vindkraften.
Genom den tydliga satsningen på elcertifikat kombinerat med en fastlagd planeringsram för vindkraften har marknaden växt kraftfullt. Av satsningen på att forma system för att främja förnybar elproduktion ska vi lära och handla för att möta nödvändig omställning även på värmesidan. För att möta de kommande kraven på energieffektivisering i nybyggnation görs nu en satsning på nollenergihus. Men för att möta behovet av omställning i det befintliga beståndet krävs även en tydlighet om att uppvärmning så långt möjligt bör baseras på andra energibärare än el. Här är uppvärmning med t ex pellets och solvärme en möjlighet. Den effektivaste kWh är dock den sparade. Solvärme i stor skala skulle kunna minska förbrukningen av el för uppvärmning och varmvatten högst väsentligt. Därmed skulle elförbrukningen kunna minska och den förnybara energins andel kraftigt öka.
Det finns en efterfrågan, men solmarknaden i Sverige är fortfarande för liten. I syfte att främja marknaden infördes ett särskilt investeringsstöd 2009. Länsstyrelserna hade redan före sommaren 2011 förbrukat de medel som fanns i den budgeten. De drygt 700 ansökningar som fanns om stöd för solvärme och de 800 som gällde solel kunde därmed inte beviljas. Solvärmestödet har upphört och när det gäller solel fanns tidigare stöd enbart kvar fram till och med 2012. Med tanke på det stora antalet ansökningar på länsstyrelsernas bord förbrukades detta snabbt. Investeringsstödet har till följd av den osäkerhet som skapats bidragit till osäkerhet hos både företag och kunder. Förutsättningarna för solel förbättras nu kraftfullt med regeringens satsning under kommande tre år. Det är värdefullt och välkommet. Till detta bidrar även den kommande nettodebiteringen.
Som ett viktigt inslag i satsningen på att göra Sverige till solenergiland med förnybar uppvärmning bör kraven skärpas i samband med kontrollstationen 2015 vid installation för bostäder/lokaler både gällande nybyggnad och ombyggnation. Det kan gälla t ex installation av solvärme/solel, regelverk för maximal elförbrukning, lån eller systemutveckling. Detta bör Energimyndigheten i samarbete med t ex Boverket ges i uppdrag att lägga fram förslag på skyndsamt. Om särskilda medel skulle krävas bör detta bör kunna frigöras genom viss omprioritering. Det centrala är att marknaden ges en tydlig signal och en långsiktig vision för solenergin i Sverige.