Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen på svensk energipolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för hur det svenska energisystemet på lång sikt ska kunna bli helt förnybart.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att Vattenfall är en pådrivande aktör för att främja ett hållbart energisystem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Energimyndigheten bör få ett övergripande ansvar för frågorna inom energisystemet och energi- och elmarknaden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kärnkraftsindustrin ska stå för sina egna kostnader, att nivån på skadeståndsansvaret bör höjas och att det bör införas en bestämmelse om ansvarsgenombrott i svensk lagstiftning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag om förbud mot uranbrytning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av energieffektivisering inom hushåll, offentliga byggnader och industrin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att energianvändningen i Sverige bör bli 25 procent effektivare till 2020.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över alternativa åtgärder för energieffektivisering för hela den svenska industrin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dagens byggregler inte ska diskriminera något värmeslag.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av investeringar i förnybara energikällor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja målet till 30 TWh ny förnybar el till 2020 och 55 TWh till 2030.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett solinvesteringsstöd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett klargörande i fråga om uttagskatt på försäljning av el till andelsägare.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten i uppdrag att se över nuvarande insatser och regelverk i syfte att föreslå åtgärder för en svensk solenergimarknad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om smarta nät som en viktig del av energiomställningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Energimyndigheten bör få ett samordningsansvar för processen med införandet av timdebitering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör bereda Svenska Kraftnäts förslag om en förtida delning av nätanslutningskostnaderna vid förnybar elproduktion till havs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stödja vågkraft som en kompletterande förnybar energikälla.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över vilka ytterligare behov det finns av framtida investeringar i fråga om överföringskapaciteten i stamnätet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att begränsa ingrepp i vattenproduktionen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en konsekvensanalys för att se över hur man kan stödja en omställning av den svenska industrin i relation till det ökade priset på utsläppsrätter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en oberoende granskning av den nya nättariffmodellen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en tvärsektoriell biogasstrategi.
1 Yrkandena 5, 10 och 21 hänvisade till CU.
2 Yrkande 14 hänvisat till SkU.
Vårt mål för den svenska energipolitiken är att trygga tillgången på el och annan energi med en energiproduktion som har låg inverkan på hälsa, miljö och klimat – och att göra det på internationellt konkurrenskraftiga villkor. Vi ser stora möjligheter att skapa arbetstillfällen och stärka industrins konkurrenskraft genom investeringar i det svenska energisystemet. Sverige har bra och naturliga förutsättningar för förnybar energi med vår goda tillgång på vind, vatten, sol och skog. Den förnybara energin har mycket stor potential att byggas ut under lång tid framöver. All svensk energi kan på sikt komma från förnybara källor; det är en fråga om vilja. Därför måste energieffektivisering och reformer för ett helt förnybart energisystem vara en grundläggande beståndsdel i en framtida energipolitik. Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för hur Sveriges energisystem på lång sikt ska kunna bli helt förnybart.
Idag är översynsansvaret för frågorna inom energi- och elmarknaden och energisystemet fördelat på många aktörer, vilket skapar stuprörsproblem för både konsumenter och producenter. Energimyndigheten bör därför få ett övergripande ansvar för frågorna inom energisystemet och energi- och elmarknaden. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.
Kärnkraften ska fasas ut successivt med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering. Sverige är dock ett av världens mest kärnkraftsberoende länder. Kärnkraften kommer att utgöra en viktig del av vår elproduktion för lång tid framöver. Den ska användas på ett säkert och effektivt sätt. Förutsättningarna att klara både industrins konkurrenskraft och omställning inom ramen för en effektiv energipolitik ökar med en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Sedan de borgerliga partierna visat sig ovilliga att nå en överenskommelse är osäkerheten för industrin betydande. Därför vill vi bjuda in till nya blocköverskridande samtal i syfte att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse.
Vattenfall ska vara ledande i energiomställningen på alla marknader där företaget är verksamt samt ta ett större ansvar för investeringar i ny förnybar energiteknik. Även andra statliga företag är viktiga föregångare i näringslivet och ska genom ett långsiktigt agerande ta ett större ansvar för klimatomställning och hållbar utveckling.
Kärnkraftsindustrin ska stå för sina kostnader. För att den miljörättsliga principen att förorenaren betalar ska gälla fullt ut även på detta område måste kravet på finansiering av ansvaret därför så långt som möjligt utgå från de verkliga kostnader som kan uppkomma i samband med kärnkraftsverksamhet. Vi anser att regeringen därför bör verka för att nivån på finansieringen av det obegränsade skadeståndsansvaret höjs. Andra frågor som bör belysas ytterligare och som bör resultera i lagstiftningsförslag från regeringen gäller bl.a. preskriptionstidens längd, möjligheten till statlig återförsäkring samt vem som ska svara för samhällets kostnader för sjukvård till följd av en radiologisk olycka. Vi vill även peka på behovet av en bestämmelse om ansvarsgenombrott i svensk lagstiftning. Med den typ av exceptionell situation som ett svårt reaktorhaveri innebär är det rimligt att ett ansvarsgenombrott inom en koncern blir möjligt. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Brytning av uran riskerar att leda till betydande negativa konsekvenser för miljö och hälsa. Regeringens hållning i frågan om uranbrytning i Sverige är allt annat än tydlig. För oss är det en självklarhet att uranbrytningen bör förbjudas i Sverige och anser att lagstiftningen bör skärpas. Regeringen bör således återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att uranbrytning blir förbjuden i Sverige. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Om svenska företag utvecklar fossilfri teknik som världen efterfrågar har de goda förutsättningar att stärka sin internationella konkurrenskraft. Om företagen redan nu investerar i energieffektivare teknik vinner de kostnadsfördelar gentemot sina konkurrenter. Utformar vi stödet till den svenska industrins energieffektivisering på rätt sätt innebär omställningen inte enbart en kostnad utan också en möjlighet till framtida arbetstillfällen och vinster. Därför har vi också högre mål än regeringen för energieffektiviseringen. Vi vill att energianvändningen i Sverige blir 25 procent effektivare år 2020, jämfört med regeringens mål om 20 procent.
I syfte att främja en effektivare elanvändning vill vi införa ett system för vita elcertifikat. Systemet går ut på att staten sätter obligatoriska mål för energibesparingar och identifierar de parter som kommer att vara ålagda att uppnå målet, vilka åtgärder för energieffektivisering som kommer att ingå, hur de genomförda åtgärderna och besparingarna skall mätas och verifieras. Dessutom beslutar staten om hur handel av certifikat skall ske. Andra länder har redan infört sådana system och flera länder planerar för dem. Vi vill främja energideklarationer, och därför vill se en certifiering av företag som utför deklarationerna.
Vi vill också skynda på energieffektiviseringen inom industrin. Regeringen har aviserat att man avslutar programmet för effektiviseringen av industrins elanvändning, PFE. Förslaget har tillkommit med anledning av att EU:s nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd innebär att det saknas förutsättningar att inleda nya programperioder efter 2012. Vi menar att programmet varit mycket framgångsrikt för den svenska industrins energieffektivisering och menar att regeringen har ett ansvar att se över vilka alternativ det finns att stimulera energieffektivisering för näringslivet. Därför bör regeringen tillsätta en utredning för att se över alternativa åtgärder för energieffektivisering för hela den svenska industrin. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.
Det finns stor potential att skapa jobb, export, och förbättrad konkurrenskraft för de svenska företagen i sektorn när det gäller energieffektiva byggnader. En ökad energieffektivisering i bostäder är avgörande för om vi ska kunna nå våra uppsatta klimatmål. Bostadssektorn står i dag för en dryg tredjedel av Sveriges energianvändning. För att rejält minska bostäders energianvändning måste både nybyggda och befintliga bostäder bli avsevärt mer energieffektiva. EU har som mål att effektivisera energianvändningen till 2020 med 20 procent.
På kort och medellång sikt finns den största effektiviseringspotentialen i den redan befintliga bebyggelsen. Många äldre byggnader har ofta sämre klimat- och energistatus. Det är då viktigt att alla möjligheter till energieffektivisering tillvaratas, vilket oftast är särskilt aktuellt i samband med större ombyggnads- och upprustningsåtgärder. Därför bör energikrav ställas även i samband med ombyggnad. En utredning om hur dessa krav ska utformas bör tillsättas. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Vi vill också införa en garantimodell där staten, eventuellt tillsammans med berörd kommun, får garantera lån för upprustning av lägenheter i flerfamiljshus med möjlighet att införa subventionerade garantiavgifter i socioekonomiskt svaga områden. Bostäders nettoenergianvändning bör utgöra utgångspunkten vid utformningen av energihushållningskraven i byggreglerna. Det finns en befogad risk att konsekvensen av ”köpt energi” i byggreglerna är en diskriminering av kollektiva uppvärmningsformer som fjärrvärmen. Nära–noll-energi-byggnader ska i princip inte behöva någon uppvärmning från yttre källa förutom för varmvatten. Men i de fall då det behövs en värmekälla är det inte önskvärt att försvåra för fortsatt utbyggnad av fjärrvärme. Istället vill vi säkerställa att dagens byggregler inte diskriminerar något värmeslag.
Vi socialdemokrater vill sätta fart på utbyggnaden av förnybara energikällor. Vi vill höja målet till 30 TWh ny förnybar el till 2020 och 55 TWh till 2030. En större förnybar elproduktion gör att mer vatten blir kvar i magasinen och kan användas som baskraft. Vindkraften befinner sig under ett stort kommersiellt genombrott i Sverige. Det finns idag omfattande planer på utbyggnad av stora vindkraftsparker både på land och till havs, och produktionen från vindkraft har fördubblats på bara ett par år. Vindkraftens decentraliserade struktur har gynnat ett utspritt ägande i form av andelar i vindkraftskooperativ. Omkring en tiondel av den svenska vindkraften ägs idag i denna form. Vi anser den mycket positiv, inte minst då den kan bidra till en ökad lokal förankring av vindkraften. Denna ägarform hotas emellertid idag av att Skatteverket belägger försäljning av el till andelsägare med uttagsskatt. Regeringen bör klargöra hur problemet kan lösas. Sverige har unika förutsättningar för att utveckla vindkraft till havs. Vi har industrikapacitet för att utveckla tekniken och vi har en lång kustremsa. En satsning på havsbaserad vindkraft skulle både säkra el till den svenska elintensiva industrin och hjälpa till att klara våra klimatmål. Det handlar ytterst om att värna jobben och hela välfärden. En utredning har redan i december 2010 föreslagit en ny lag om havsplanering som skulle underlätta för vindkraftsetablering och vågkraft. Ett lagförslag har utlovats men regeringen har ännu inte förmått leverera något förslag. Andra hinder för havsbaserad vindkraftsteknik är vissa högre kostnader som landanslutningar. I andra länder finansieras dessa av nätägarna, medan kostnaden i Sverige helt bärs av projektören.
Svenska Kraftnät kom nyligen med en rapport till regeringen1 där man påtalade problemet och föreslog ett system med ”förtida delning” av kostnaderna. Staten kan stå för ett lån och tar därmed den ekonomiska risken till nätföretagen. Elproducenter som ansluter sig får betala sin del. Men om ingen eller för få ansluter sig efterskänker staten lånet eller delar av lånet. Ett sådant system uppmanas medlemsländerna i EU indirekt att införa eftersom EU-direktivet för förnybara energikällor kräver att medlemsländerna rapporterar vilka system för ”kostnadsdelning” som länderna har. Svenska Kraftnät menar att förslaget inte innebär en subvention av nätanslutningen utan varje enskilt projekt som ingår i området för nätförstärkningen måste kunna bära sina egna kostnader. Förslaget styr därför mot utbyggnad av den mest kostnadseffektiva vindkraften först, varför förslaget bidrar till att en stor del av vindkraftsutbyggnaden i Sverige sker till så låg kostnad som möjligt.
Vi menar att Svenska Kraftnäts förslag kan lösa det problem som idag riskerar att bromsa utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Den enorma potential som vindkraft till havs har gör att regeringen skyndsamt bör bereda Svenska Kraftnäts förslag och återkomma till riksdagen.
Vågkraft är ett nytt energislag som håller på att utvecklas i många länder. Man arbetar för att utveckla vågkraftverk som håller för havets krafter, till exempel vid en storm, och som kan omvandla vågenergin till elektricitet på ett effektivt sätt. Det finns många olika sätt att fånga upp och omvandla vågenergi till elektrisk energi på. En del vågkraftverk fångar upp vågornas energi med bojar som guppar på havsytan, andra ser ut som långa tjocka ormar som böljar med vågorna eller som upphöjda bassänger dit vattnet leds. Av elektriciteten i dagens elnät kommer i princip ingenting från vågkraft, men det kan komma att förändras i framtiden och vågkraft skulle då kunna bli en viktig kompletterande förnybar energikälla. Den kommer att ge en förhållandevis liten påverkan på miljön jämfört med många andra energikällor. Vi vill se över möjligheterna att stödja vågkraft som en kompletterande förnybar energikälla. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.
Åtgärder för den förnybara energiproduktionen måste utformas så att de når största möjliga effekt på kort och långt sikt. Här vill vi införa ett solinvesteringsstöd för att främja kompletterande stödformer till bland annat solvärme och solel. Tidigare har stödet gällt för installation och inköp av alla typer av nätanslutna solcellssystem Den sökande har fått 45 procent av investeringskostnaden eller max 40 000 kronor exkl. moms per installerad kW. Totalt har en sökande inte kunnat få mer än 1,5 miljoner kronor per solcellssystem. De medel som regeringen avsatte för 2012 tog snabbt slut, och Energimyndigheten bedömer att bara en tredjedel av de sökande får stödet. Vi menar att det är orimligt i en rättsstat att pengar delas ut till så få som bara var tredje som ansökt. Regeringen sänker nu stödet till 50 miljoner för 2013, och det menar vi är helt felaktigt. Sverige ligger efter övriga EU-länder, och när nu priset på solceller kraftigt sjunker tror vi att det finns anledning att stimulera en ökad installation istället för att sänka nivån.
Vi menar att det finns två skäl till att antalet sökande är så många fler än mottagarna. Den första uppenbara anledningen är att anslaget är för lågt. Den andra anledningen är att stödet är för generöst för varje sökande. Vi tror, också med tanke på de kraftiga sänkningarna av priserna på solceller att stödet per sökande behöver sänkas och maxgränsen för stödet också. Det menar vi kommer att göra att fler sökande får bidrag.
Vi vill att stödet ska uppgå till 100 miljoner kronor och vill därför öka anslaget med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag och att en ny fördelningsmodell för stödet tas fram så att det når fler mottagare. Energimyndigheten bör också få i uppdrag att se över nuvarande insatser och regelverk i syfte att föreslå åtgärder som skapar goda förutsättningar för en svensk solenergimarknad. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Den tekniska utvecklingen inom energisektorn går mycket snabbt, och smarta nät kommer att bli nödvändiga i takt med att fossila bränslen avvecklas. En utbyggnad av förnybara energikällor, såsom vindkraft, ställer krav på större funktionalitet av det svenska stamnätet. Vi vill investera i utbyggnaden av smarta nät som en del av ett hållbart energisystem. Det är viktigt att överföringskapaciteten mellan de norra delarna av landet och de södra byggs ut för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av den förnybara energin. Vi ställer oss också positiva till timdebitering eftersom det ger konsumenten större möjligheter att, genom kunskap, påverka sin elkonsumtion och de kostnader det medför. Energimyndigheten bör få ett samordningsansvar för hur processen med införandet av timdebitering bör gå till.
Vi vill satsa på nya investeringar i Sverige där innovationer som minskar vår klimatpåverkan får möjlighet att testas i större skala, exempelvis via en pilotanläggning.
Vi avsätter 250 miljoner kronor år 2013 på stöd för att utveckla och färdigställa klimatinnovationer. Stödet ska kunna sökas av företag, kommuner och andra aktörer. Staten står för maximalt 50 procent och den andra delen står den sökande för.
Avgränsningen ska vara åtgärder för energieffektivisering och för ökad produktion och konsumtion av förnybar energi. Vi vill att huvudmålet ska vara att skapa nya svenska jobb samt att driva på omställningen till ett utsläppssnålt samhälle. Svenska företag ska få möjlighet att pröva ny teknik i fullskala eller i testmiljö, vilket vi tror kan stimulera framtida exportmöjligheter. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.
Den 1 november 2011 delades Sverige in i fyra elområden. Det innebär att elpriset kommer att variera beroende på var man bor i de olika områdena. Flera aktörer har pekat på att elområdena innebär stora konkurrensproblem för den elintensiva industrin. Vi vill underlätta situationen för hushåll och företag genom att investera i stamnätet i syfte att bygga ut nätkapaciteten. På så sätt kan man komma tillbaka till en situation där rättvisa villkor och förutsättningar råder för alla, oavsett vart man bor i Sverige. Regeringen bör därför se över vilka ytterligare behov det finns för framtida investeringar kring överföringskapaciteten i stamnätet. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen. Situationen med elområden kommer också att kräva framtida investeringar i elproduktion i de delar av landet där elförbrukningen ökar och är som störst. Här kan utbyggnaden av förnybara energikällor utgöra en ersättningspotential i de områden av landet som saknar tillgång till befintlig elproduktion.
Den svenska vattenkraften utgör baskraften i den svenska energiproduktionen, men kan också användas som reglerkraft då energibehovet hos hushåll och företag varierar i takt tiden. Exempelvis kommer en utbyggnad av förnybara energikällor att ställa krav på en ökad reglerförmåga på balansen mellan tillförsel och uttag av el. I detta sammanhang är det oroande att EU:s vattendirektiv riskerar att minska reglerförmågan för svensk vattenkraft. Syftet med direktivet är att uppnå miljömålet god vattenstatus i alla vattenförekomster inom EU 2015. För att uppnå syftet ska varje medlemsstat arbeta fram förvaltningsplaner och åtgärdsprogram som ska löpa över 6-årscykler. Den första cykeln påbörjades den 22 december 2009. Myndigheter kan begära omprövningar av vatten- och miljödomar med stöd av den lagstiftning och de planer som nu finns, vilket innebär att en stor del av tillstånden för de existerande vattenkraftverken kan komma att omprövas. Genomförandet av vattendirektivet riskerar att kraftigt påverka produktionsförmågan för svensk vattenkraft. En utredning bör tillsättas för att se över möjligheterna att begränsa ingrepp i vattenproduktionen. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.
Från och med 2013 kommer auktionering av utsläppsrätter att vara huvudregel som tilldelningsmetod. Istället för att som tidigare få fri tilldelning av utsläppsrätter, kommer företagen i ökande utsträckning att få köpa utsläppsrätter antingen via auktionering eller via andrahandsmarknaden. Från 2013 ska cirka 50 procent av det totala antalet utsläppsrätter auktioneras ut. Auktioneringen ska successivt öka i omfattning med sikte på auktionering av 70 procent av det totala antalet utsläppsrätter år 2020 (med målet 100 procent år 2027). Utvecklingen av allt dyrare utsläppsrätter ställer krav på industrin att utveckla ny teknik som ger minskat utsläpp i samband med industriverksamhet. Regeringen bör tillsätta en konsekvensanalys som ska se över hur man kan stödja omställning av den svenska industrin i relation till det ökade priset på utsläppsrätter. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.
Vi vill genomföra en oberoende granskning av rimligheten i den nya nättariffmodell som Energimarknadsinspektionen har föreslagit. Förslaget har väckt stark kritik, bl.a. från Konkurrensverket och olika konsumentföreträdare. Förslaget bör inte genomföras. En lämplig modell måste beakta elnätens karaktär av naturliga monopol. Även andra delar av elmarknaden kräver ingående analys utifrån ett konsumentperspektiv. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
En viktig energikälla som har dubbel klimatnytta är biogasen. Den både tar bort klimatskadliga utsläpp av metangas och ersätter fossila bränslen. Idag saknas en sammanhållen politik med statliga mål för produktion och användning av biogas. Det behövs också mer stabila och långsiktiga incitament som underlättar investeringar. Vi behöver bygga ut biogasproduktionen i Sverige kraftigt. Därför föreslår vi socialdemokrater ett biogasstöd till lantbrukare som installerar biogasanläggningar för att röta gödsel från djurhållning. Biogasproducenten får 20 öre/kWh för biogasen, och det tror vi bättre kan utnyttja den potential som produktionen av biogas från stallgödsel har. Men det behövs också en övergripande plan för hur staten, regioner och kommuner ska kunna samarbete och hur företag ska kunna utvecklas och testa innovationer och pilotprojekt. Vi menar att regeringen ska presentera en tvärsektoriell biogasstrategi för riksdagen. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.
| [1] | Svenska Kraftnät. Tröskeleffekter och förnybar energi. Rapport 2012. |