Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en uppföljning av länsstyrelsernas vilja och kunskap att underlätta företagsutveckling och förbättra företagsklimatet för ”nya” branscher, såsom LOV-företag.
Regeringen gav våren 2010 Länsstyrelsen i Kronoberg i uppdrag att i samverkan med övriga länsstyrelser i landet arbeta med förslag om regelförenkling. I uppdraget ingick också att sprida kunskap om företagens behov av effektiv myndighetsservice och myndighetens roll att bidra till ett gott regionalt företagsklimat. Det är ett lovvärt initiativ som vi önskar att alla landets länsstyrelser ser värdet av och aktivt deltar i. Men trots detta goda initiativ ser vi att det finns länsstyrelser som inte är i takt med den nationella politiken i dessa frågor.
På senare år har flera kommuner infört LOV (lag om valfrihetssystem), vilket gjort att en hel del pedagoger och vårdpersonal startat privat verksamhet inom sina kompetensområden. Dessa privata aktörer har gått in på en marknad som i vissa fall är främmande för beslutande regionala myndigheter. Det har därför förekommit att LOV-företag har missgynnats på grund av myndigheters okunskap och inte behandlats likvärdigt med traditionella tillverkningsföretag.
Ett exempel som vi har stött på är en förskola i privat regi som inte beviljats investeringsstöd från sin länsstyrelse med motiveringen att deras företag inte är att betrakta som ett riktigt företag i och med att verksamheten är mycket lokal och endast har en kund, kommunen. Tolkaren behöver inte vara mycket insatt i barnomsorgsfrågor eller omsorgsfrågor överlag för att förstå att det ligger i denna verksamhets natur att den har endast en kund och dessutom en lokal sådan. Vårdnadshavare på en ort lär ju inte skicka sina barn till en förskola som ligger långt bort hur bra och framstående den än är. Vi anser inte att denna motivering för ett avslag är godtagbar eller i linje med regeringens avsikt med investeringsstödet.
Enskilda länsstyrelsers syn på privata företag i offentlig sektor inom LOV, som ofta handlar om kvinnligt företagande, hänger inte med de politiska ambitioner och riktlinjer som regeringen dragit upp. Ska det vara möjligt för män och kvinnor i offentligt dominerade yrken som t ex barnomsorg att starta verksamheter i privat regi som konkurrent och komplement till de tjänster som kommunerna erbjuder, måste även statens myndigheter gå i takt med den nationella politiken. Statliga myndigheter måste tolka in de regeländringar som gjorts i det svenska samhället och inse att deras roll är att främja och inte stjälpa nyföretagande i dessa ”nya” branscher.