Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi för musikexport som en del av regeringens exportfrämjande arbete.
Sverige och svenska musiker har under lång tid gjort tydliga avtryck på den internationella musikscenen. I debatten har förklaringarna till denna framgång varierat, ibland har radion framhållits, ibland musikskolan. Tidiga förebilder får inte heller glömmas. Man ser liknande effekter på andra områden där en persons eller en grupps framgång skapar positiva spiraler.
Utan en stark inhemsk musikscen är det naturligtvis svårt att lyckas med export. Grunden för det svenska exportmusikundret är därför ett starkt musikliv. I en gemensam rapport från Musiksverige och Tillväxtverket konstaterar man följande:
”Om man relaterar de upphovsrättsliga intäkterna som genererats på den inhemska marknaden till folkmängden kan man säga att Sverige är ett av världens mest framgångsrika länder” (Musikbranschen i siffror, Rapport 0118 Rev B).
När man normalt pratar om musikundret handlar det dock ofta om popmusik som når framgång i USA och det finns gott om exempel på sådana. Men det finns också en bredd i det svenska musikundret som ibland glöms bort. Svenskar har under många decennier tagit plats i de stora operahusen runt om i världen och andra har fått sitt genombrott som låtskrivare, producenter eller discjockeyer på den nordamerikanska eller asiatiska marknaden. Det är en bredd i de svenska musikframgångarna som omfattar olika musikstilar, olika världsdelar och olika delar av produktionen – låtskrivare, musiker, producenter, sångare etc.
Den totala svenska musikexporten omfattade drygt en miljard kronor år 2010. Det är förvisso svårt att ge exakta siffror eftersom exportstatistiken är under utveckling, men musikexporten är utan tvekan betydande. 2010 var det år då de svenska nomineringarna till den amerikanska Grammygalan slog rekord. Robyn, Swedish House Mafia och Ann-Sofie von Otter fanns bland de nominerade, vilket i sig blir en illustration av de svenska musikexportframgångarnas bredd. Hösten 2010 hade fyra av de fem populäraste låtarna på amerikanska Billboardlistan svensk anknytning. Och framgångarna fortsätter.
Det är naturligtvis av vikt rent ekonomiskt att den svenska musikexporten är stark. Men effekterna är större än så. I en globaliserad ekonomi är det viktigt att Sverige framstår som ett spännande, kreativt land med förmåga att locka till sig kreativa människor. Vidare påverkas den internationella Sverigebilden rent generellt mycket positivt.
Regeringen har satt som mål att musikexporten ska fördubblas mellan 2010 och 2015. Det är ett ambitiöst mål, men jag delar regeringens bedömning att det är möjligt att nå. Vidare har Export Music Sweden etablerats av branschen. Det visar att branschen själv tror på fortsatta framgångar, men också att man ser behovet av tydligt, strategiskt och långsiktigt arbete.
För att fullt ut ta tillvara på musikexporten skulle det dock behövas en gemensam strategi. En sådan bör staten ta fram i samverkan med berörda branscher. Insatser bör koordineras, satsningar bör utvärderas och följas kontinuerligt.
Näringsdepartementet eller berörda myndigheter bör därför initiera samtal med musikbranschen i Sverige om hur man gemensamt formulerar en strategi för fortsatta musikexportframgångar. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.