Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av nationellt stöd till turistnäringen.
Turist- och besöksnäringen har sedan början av 2000-talet ökat kraftigt och är nu en av Sverige viktigaste näringar för exportinkomster.
Turismens andel av Sveriges totala export var under 2011 högre än för flera viktiga varuområden. Både sysselsättningen och exportvärdet fortsatte att öka och bidrog därmed till att skapa tillväxt i Sverige. Turismens exportvärde ökade med 9,3 procent till 98,8 miljarder kronor, vilket var nästan 45 procent mer än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten. Näringen har ökat med 76 procent de senaste tio åren och sysselsätter drygt 162 000 personer, vilket är mer än landets femton största företag tillsammans.
Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i ett globalt perspektiv att öka med cirka tre procent per år fram till 2030. Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna ökning då vi har attraktiva resmål och anläggningar samt vår natur och kultur ligger i linje med vad både fritids- och affärsresenärer förväntas efterfråga.
Målen i den nationella strategi för besöksnäringen, som utarbetats av branschorganisationen Svensk Turism, pekar på en fortsatt stark tillväxt även de kommande åren. Besöksnäringen har en stark potential och skulle kunna växa ytterligare om regeringen ökade insatserna för att förbättra näringens villkor och förutsättningar.
För landsbygden har näringen särskilt stor betydelse, inte minst i landets norra delar. Möjligheterna till fiske, jakt, skidåkning och andra typer av fritidsaktiviteter och naturupplevelser året om har en stark utvecklingspotential. Därutöver finns det gott om kulturupplevelser, tillgång till ren och lokalt tillverkad mat, för att ta ytterligare ett par exempel.
Turismen spelar också en viktig roll för landets glest bebodda delar som jobbskapare och tillväxtmotor. Bara Jämtland och Dalarna har över 8 miljoner övernattningar årligen, vilket skapar tusentals arbetstillfällen. I de två nordligaste länen Norrbotten och Västerbotten ökar antalet gästnätter och är nu uppe i drygt 3,5 miljoner.
Med genomtänkta aktiviteter kan konkurrenskraften ökas och därigenom kan turistbranschen öka hållbarheten och sysselsättningen, stärka hela länets ekonomi samt förbättra serviceutbudet och miljötänkandet.
Turistnäringens möjligheter att skapa tillväxt och arbete är beroende av riktade insatser som bygger på behovet av nya lösningar för att möta en hårdare konkurrens inom besöksnäringen och hårdare krav på produkter och tjänster. Utmaningen ligger i att ta vara på den positiva trenden och fortsätta att utveckla näringen.
För att detta ska vara möjligt krävs det ett långsiktigt aktivt engagemang från statens och regeringens sida. Det är viktigt att staten stödjer arbetet med att förverkliga målen i den nationella strategin för besöksnäringen som näringen via Svensk Turism utarbetat. Men det handlar också om ökad tillgänglighet, stöd till småföretag samt ökade resurser till marknadsföring på nationellt och internationellt plan via Visit Sweden.
Därför är det mycket förvånande att i en tid då företagarna siktar på en fördubbling av näringen, precis ska lansera nya destinationer och ser en fortsatt mycket god utveckling av den svenska besöksnäringen, tvingas man att minska marknadsföringen. Regeringens extraanslag till Visit Sweden tar slut i år. Sverige satsar därmed minst av de nordiska länderna på marknadsföring, 12 kronor per capita, medan Finland anslår motsvarande 16 kronor, Danmark 23 kronor och Norge drygt 31 kronor per capita. Detta är ett dystert besked, då Sverige inte har råd att mista turister och därmed fler arbetstillfällen och marknadsandelar.
Staten bör vidare via Arbetsförmedlingen tydligt stödja den fortsatta utvecklingen av det nyligen bildade branschrådet för besöksnäringen, med inriktning mot arbetsmarknads-, kompetens- och matchningsfrågor.
Bättre tillgänglighet är en nödvändig förutsättning för turismbranschen genom utbyggnad av vägar, järnvägar och bättre flygförbindelser. Fungerande kommunikationer är avgörande för att besökarna ska kunna ta sig fram till besöksmålen. Dessutom är turistföretagarna beroende av bredband med hög kapacitet och telefoni som fungerar i hela landet. Därför borde resurstilldelningen till infrastrukturinvesteringar inte baseras enbart utifrån antalet boende på en ort, utan även ta hänsyn till det faktiska antalet personer som reser i området. Det är angeläget att nyckeltalen som används som underlag till investeringarna ses över.