Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om prioritering av tunga regelområden i regelförenklingsarbetet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvidgade konsekvensutredningar vid genomförandet av EU-direktiv.
Ett samhälle utan regler skulle inte fungera. Ett överreglerat samhälle hämmar utvecklingskraft. För att ett samhälle ska fungera effektivt behövs begripliga, ändamålsenliga och träffsäkra regler. Ett kontinuerligt arbete med att se över lagstiftning och dess effekter är därför nödvändigt. Inte minst viktigt är detta arbete för ett levande näringsliv.
Miljöpartiet har länge lyft fram behovet av att förenkla för företagen. Vi vill att det ska vara enkelt att starta, driva och äga företag i Sverige. Det skapar förutsättningar för fler jobb och ökad välfärd.
Riksrevisionen har i sin rapport ”Regelförenklingar för företag” (RiR 2012:6) granskat regeringens regelförenklingsarbete under perioden 2006–2010 mot uppställda mål.
Riksrevisionens bedömningar överensstämmer med flera näringslivsanknutna organisationers bedömningar av regeringens arbete med regelförenklingar. Någon större märkbar positiv förändring i företagens vardag har inte uppnåtts.
Regeringens breda ansats med öppna, likalydande uppdrag till departement och ett femtiotal myndigheter att lämna regelförenklingsförslag har lett till att en genomgång av de regelområden som näringslivet upplever som mest betungande inte kommit till stånd i tillräcklig omfattning.
Enligt flera av de myndigheter som Riksrevisionen har intervjuat ligger en stor del av regelbördan i lagar och förordningar snarare än i föreskrifter som myndigheter kan besluta om.
En tydligare prioritering på tunga regelområden och fokus på regelbördan i lagar och förordningar bör därför komma till. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Bristande konsekvensutredningar av förslag till nya reglers effekter för företag har varit en återkommande framförd kritik mot regelgivare. Detta trots att det finns tydliga bestämmelser om vad en konsekvensutredning ska innehålla. Det krävs därför ett större engagemang från regeringens sida för att fullödiga konsekvensbeskrivningar kommer till.
Mer än hälften av alla administrativa kostnader som drabbar företag är till följd av EU-lagstiftning. Det är därför minst lika viktigt att goda konsekvensutredningar upprättas vid genomförande av EU-direktiv i Sverige. Dessa bör utöver vad som gäller för andra konsekvensutredningar också innehålla en beskrivning av EU-regleringens räckvidd och miniminivå samt om man föreslår krav, utvidgat tillämpningsområde eller tidigare införande av lagstiftningen utöver det som krävs i det aktuella direktivet, motiv till och konsekvenser av detta. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.